Advokaten 1
Nyheter Första beslutet från Institutet mot mutor
I det första beslutet från nyinrättade Etiknämnden vid Institutet mot mutor (IMM) kommer nämnden fram till att ett erbjudande om gratis hotell och middag inte är förenligt med IMM:s näringslivskod. En branschorganisation planerade att bjuda 100 yrkeslärare och studievägledare på middag och hotellövernattning i samband med en mässa. Värdet på den erbjudna förmånen är för högt och har inte tillräckligt samband med mottagarnas arbete. Inbjudan riktas dessutom till offentliganställda, utan att arbetsgivaren har fått del av inbjudan. Ja till minskad offentlighet Den svenska offentlighetsprincipen begränsas genom ett riksdagsbeslut om ökad sekretess. Syftet är att svenska myndigheter ska kunna uppfylla internationella förpliktelser om sekretess och tystnadsplikt så att Sverige ska kunna delta i internationella samarbeten. Ändringen gäller uppgifter som en svensk myndighet utbyter med utländska myndigheter på grund av bindande EU-regler eller internationella överenskommelser som har ingåtts av EU eller godkänts av riksdagen. Svenska Journalistförbundet och många av aktörerna bland medierna har varit starkt kritiska till förändringen. Religionsfriheten förelås bli en relativ rättighet Religionsfriheten är en absolut rättighet enligt grundlagen, men begränsas i praktiken ofta av andra hänsyn, enligt juristen Victoria Enkvist. Hon har i sin avhandling i konstitutionell rätt, Religionsfrihetens rättsliga ramar, studerat hur regeringsformens och Europakonventionens regler om religionsfrihet tillämpas i praktiken. Det visar sig att religionsfriheten i Sverige i praktiken behandlas som en relativ rättighet, som på olika sätt begränsas, till exempel genom djurskyddslagens hinder för religiös slakt. Enkvists rekommendation är att religionsfriheten blir en relativ rättighet på samma sätt som exempelvis yttrandefriheten. 10 Anne Ramberg kritiserade Bildt i övervakningsskandalen Advokatsamfundet generalsekreterare Anne Ramberg kritiserar i Svenska Dagbladet Carl Bildt för att han avfärdar uppgifter i brittisk press om Sveriges aktiva del i övervakningsskandalen. Bildt avfärdar på mikrobloggen Twitter uppgifterna från avslöjaren Edward Snowden i The Guardian om att Sverige skulle vara ett av de viktigaste samarbetsländerna för brittisk nätövervakning, och att Sverige håller tyst om detta, skrev SvD den 2 november. Bildt twittrade den 1 novemcess för godkännande av inriktning av inhämtning i FRAlagen” och ”Vår verksamhet sker med svensk utgångspunkt, i vårt intresse och efter svensk lag. Men självfallet finns samarbete”. Utrikesministern har sedan dess fått mängder av motkommentarer på Twitter, bland annat från Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg. – Det handlar om Anne Ramberg. grundläggande rättsstatliga principer. Det handlar om massövervakning av medborgare och avlyssning av regeringscheber: ”Föga sensationer i detta, om än felaktig beskrivning av profer i fredligt sinnade länder. Då finns anledning för den svenska regeringen att ha en hållning i frågan. Men statsministern säger ingenting och Carl Bildt säger bara ungefär att så gör alla och att det därför inte finns någon anledning att bli upprörd över det, säger Anne Ramberg till SvD. Hon framhåller att massövervakning strider mot svensk lag och Europakonventionen. Anne Ramberg menar att kärnfrågan handlar om FRA:s befogenheter och möjlighet att utveckla sina metoder för att bli allt effektivare inom signalspaning. – Den har man väldigt lite kontroll över. Det framgår av lagstiftningen att vi gett FRA relativt fria händer till sin metodutveckling när det gäller analys av metadata. Försvarsunderättelsedomstolen som ska lämna tillstånd är hemlig och det finns ingen insyn, säger Anne Ramberg. EBM kartlägger affärsjurister Ekobrottsmyndighetens egen underrättelseverksamhet riktar in sig på att kartlägga affärsjurister. Det framkommer i EBM:s nya Lägesrapport för Ekobrott 2013. I samband med att den nya rapporten släpptes den 24 oktober berättade EBM att underrättelseinformation styr ekobrottsbekämpning i allt större utsträckning. EBM skriver på sin hemsida att ”man med hjälp av den egna underrättelseverksamheten nu riktar in sig på de som kallas möjliggörarna inom ekobrott. Med möjliggörare menas till exempel kompetens inom affärsjuridik och redovisning. Dessa anses vara strategiskt viktiga då funktionerna spelar en avgörande roll i ekobrottsuppläggen”. – Vi har blivit ännu bättre på att arbeta underrättelsestyrt och Eva Fröjelin, generaldirektör på Ekobrottsmyndigheten. därigenom kunna identifiera centrala personer för att kunna slå ned på mönster och fenomen inom ekobrottsligheten – snarare än på enskilda ekobrottslingar, berättar Eva Fröjelin, generaldirektör på Ekobrottsmyndigheten. Rapporten lyfter också utmaningarna med teknisk utveckling och internationalisering där myndigheten svarar upp genom att höja den tekniska kompetensen och stärka arbetet inom de internationella kanaler som finns. Detta innebär också nya tillvägagångssätt för att spåra pengar och säkra elektronisk bevisning. Advokaten Nr 9 • 2013 FOTO: TT