Advokaten 1
Advokatdagarna domstolar en europeisk åklagarmynd
ighet. Denna myndighet kommer att bli en pådrivande faktor när det gäller en betydligt utökad harmonisering inom området för straffrätt och kriminalpolitik. – Utvecklingen i EU innebär en ökad fokus på rättighetsfrågorna, sa Elisabet Fura. Det tycker jag är oerhört glädjande. Och det förstärks nu när stadgan är rättsligt bindande. Jag ser gärna en fortsatt utveckling på det området, så att man får se ett ökat intresse för vår egen grundlag där det finns en hel del att hämta om man är intresserad av rättighetsperspektivet. FURA BESKREV hur de svenska domarnas inställning till EUsamarbetet har förändrats under 60 år – från att först ha varit väldigt defensiv till att efter 1982, då Sverige för första gången fälldes i Europadomstolen i målet Sporrong–Lönnroth, bli mer ängslig och kännetecknas av en överdriven följsamhet. – Nu tycker jag att pendeln är på väg tillbaka igen till en kanske lite nyktrare inställning där man inser att domarna från Strasbourg ska läsas och tolkas. Man behöver faktiskt läsa och tolka dem som vilka andra domar som helst. ”Nu tycker jag att pendeln är på väg tillbaka igen till en kanske lite nyktrare inställning där man inser att domarna från Strasbourg ska läsas och tolkas.” Elisabet Fura FURA TOG UPP ett par avgöranden från Strasbourg som har drivit utvecklingen och som hon tycker är intressanta: Ahorugeze mot Sverige 2011, Vejdeland mot Sverige 2012, Delfi AS mot Estland 2013 och E.S. mot Sverige 2013. Domen Delfi AS mot Estland handlar om ansvarig utgivares ansvar för innehållet i kommentarsfältet på en internetportal, ett område där det inte finns så mycket praxis från Strasbourg. – Bolaget gjorde bland annat gällande att det var ett brott mot ett EUdirektiv att fälla dem för förtal och att direktivet hade blivit dåligt implementerat av den estländska staten. Då säger domstolen intressant nog: Det går inte vi in på eftersom implementeringen är en fråga för de nationella domstolarna att bedöma, sa Elisabet Fura. n Chefsjustitieombudsman Elisabet Fura (ovan) och justitierådet Agneta Bäcklund ser att svenska domstolar har fått större möjligheter att tolka Europakonventionen, EU:s rättighetsstadga och Europadomstolens domar. Stefan Brocker. len, där skiljeklausulen inte gäller. Är den nya parten bunden av konkursen, utom i några speciella situationer. Detta avhandlas i Svenska Kreditfallet 2003. Undantagen gäller sakrättsliga tvister: tvister om återvinning, om förmånsrätt och om separationsrätt. Där berörs tredje mans intressen på ett sådant sätt att skiljeklausulen inte är tillämplig, förklarade Claes Lundblad. Rättsfallet Five Seasons (NJA 1993 s. 641) slår fast att krav på återbäring av olovlig vinstutdelning är ett annat undantag, likt de sakrättsliga falAdvokaten Nr 9 • 2013 skiljeklausulen eller inte vid singularsuccession – typiskt sett när den ena parten överlåter avtalet med den ursprungliga parten till någon annan? Frågan var länge omtvistad i doktrinen. Rättsläget klarlades i allt väsentligt i Emjafallet (NJA 1997 s. 866): För den tillträdande parten är det inget problem – den kan välja. Men ska den ursprungliga parten vara skyldig att godta vilken part som helst? Enligt HD är den ursprungliga parten bunden, om inte särskilda omständigheter talar för annat. Multipartysituationer är vanliga i vissa typer av avtal. Där är en fråga: Får den som är instämd som svarande i en multipartysituation stämma in flera svarande i samma tvist? – Det finns en tendens att i högre grad anse att alla tvister som avser samma skiljeavtal ska prövas i samma sammanhang, om parterna vill det, sade Lundblad. När det gäller koncernbolags bundenhet av skiljeavtal har group of companiesdoktrinen i stort sett förkastat koncernbolagens bundenhet, om inte moderbolaget anses ha rättshandlat fastän det är dotterbolagen som har skrivit på avtalet. Det var fallet i Dow Chemicalsfallet (ICC 4131/1982). Under samma förutsättningar som tredjemansavtal kan två parter skriva skiljeavtal som binder tredje man. Subrogation – inträde i någons rättsställning på grund av annat rättsförhållande exempelvis försäkring – behandlas som ett fall av singularsuccession. När det gäller utländska förhållanden ser de nationella skiljeförfarandelagarna olika ut. Exempelvis tillåter den nederländska skiljeförfarandelagen att en domstol konsoliderar olika skiljeförfaranden, även om parterna inte är desamma. Det innebär att en utomstående aktör fattar beslut om att fler parter ska komma in i skiljeförfarandet. Vissa internationella regler innehåller bestämmelser på området. UNCITRAL:s modellag har inga speciella bestämmelser om tredje mans inträde. SCC:s skiljedomsregler säger inget om intervention, men har däremot en regel om sammanläggning i § 11, om förfarandet rör samma rättsförhållande, har samma parter och förfarandena sker enligt SCC:s regler. Skiljeavtalen behöver inte vara samma, men de måste vara förenliga. ICC:s regler artikel 7 innehåller regler om joinder of parties (intervention) efter särskild ansökan av en part. n 21