Advokaten 1
Advokatdagarna Huvudförhandling i internationella
Projektledning i transaktioner / Malin Leffler, Markus Olsson, Johanna Wärnberg. Vid sitt seminarium gick advokat Johan Sidklev igenom hur huvudförhandlingen i ett internationellt skiljeförfarande kan skilja sig från vad en svensk processförare är van vid, särskilt när det gäller bevisupptagning och slutanförande. Det kan hända att huvudförhandlingen inskränker sig till bevisupptagning i form av korsförhör eller vittneskonferens. Johan Sidklev tog sin utgångspunkt i ett skiljedomsfall från verkligheten, där förfarandet ägde rum i Stockholm enligt SCC:s regler, och parter och skiljemän kom från flera europeiska länder. Vid förfarandets första case manageEtt rättssäkert förfarande / Börje Leidhammar, IngaLill Askersjö. ment conference – ett slags muntlig förberedelse – ville nämnden att parterna skulle skriva på ett avstående från att klaga på skiljenämndens kostnadsanspråk, eftersom ordföranden hade hört talas om ett svenskt rättsfall där nämnden blev återbetalningsskyldig för kostnaderna. Nämnden beordrade också parterna att inkomma med skriftliga vittnesattester från alla vittnen och experter innan de kallades för att höras. I dag är det vanligt att skriftliga vittnesutlåtanden används i internationella skiljeförJohan Sidklev. faranden. IBA:s regler utgår från att attester finns. Till nackdelarna hör att utlåtandena oftast skrivs av ombuden, vilket innebär att innehållet påverkas av hur ombuden har lagt upp tvisten och att kostnaden blir hög. Men tillvägagångssättet har fördelar. Utlåtandena ”destillerar fram” de tvistiga frågorna före huvudförhandlingen och förutsägbarheten i processen ökar. Det gör korsförhören effektivare och sparar dyr förhandlingstid – med upp till 50 procent. I exempelförfarandet önskade nämnden hålla vittneskonferens, där vittnena skulle höras i grupper utifrån ämne. Vittneskonferenser kan effektivisera och spara tid – återigen upp till 50 procent – och pengar. Man får också tvistefrågorna samlade på ett ställe i protokollet. Johan Sidklev menade att vittneskonferens kan fungera bra med faktavittnen, förutsatt att en noga överlagd gruppering av vittnen och tvistefrågor har gjorts. – Men det kräver en påläst och komAtt tänka på vid advokatundersökningar Advokater har egenskaper som typiskt sett gör dem väl lämpade att göra förklarande utredningar kring en händelse eller ett förlopp. Ofta behövs också en bedömning av det som har hänt utifrån lagar och regler. Vid ett seminarium redovisade advokaterna Biörn Riese och Andreas Steen några saker att ha i åtanke vid advokatundersökningar. Tom Lidström, engelsk solicitor, gav en internationell utblick. Biörn Riese konstaterade att mycket av det advokater gör är olika typer av advokatundersökningar. 24 Det kan handla om att avge utlåtanden om tillämpningen av olika lagar, eller om att skriva due diligencerapporter för säljar eller köparsidan i transaktioner. Ofta handlar det om att något ska beskrivas – ett förlopp, ett avtal, en rättsfråga. Både interna och externa utredning förekommer. Ibland bedrivs undersökningar om samma sak parallellt av olika parter, och förloppen kan utmynna i tvister. Ibland är undersökningen en grund för vidare utredning. I vissa fall ska undersökningen redovisas publikt – i andra fall är en utredning en strikt konfidentiell sak. Andreas Steen betonade att det är viktigt att hela tiden ha klart för sig vem som är uppdragsgivaren och i vems intresse det givna uppdraget genomförs. Vilket är det objektiva bolagsintresset? Hur ser förhållandet mellan bolagsorganen ut? Vilken hänsyn ska tas till externa intressenter, och vilka är de? Hur ska aktieägarnas intresse beaktas? Det kan inträffa när man har ett utredningsuppdrag från bolagsstyrelsen, att styrelsen också blir föremål för kritik i utredningen. De som initierat utredningen blir då själva föremål för den – det kan innebära att förutsättningarna för utredningen förändras i karaktär. Biörn Riese påminde om att Andreas Steen. etiska aspekter har hamnat i fokus på senare år. Nya normsystem har tillkommit utöver lagar och regler – till exempel om corporate social responsibility (CSR), andra etiska normer och miljö. Detta måste beaktas i en undersökning om ett bolags agerande. Advokaten Nr 9 • 2013