Advokaten 1
Advokatdagarna Vad gör Säpo egentligen? Anders Th
ornberg, generaldirektör och chef för Säkerhetspolisen sedan 2012, inledde fredagen under Advokatdagarna med en föreläsning för alla deltagare under rubriken Vad gör Säpo egentligen? På senare tid har Säpo gått igenom en stor omställning – från en organisation präglad av kalla kriget till en modern säkerhetstjänst. Säkerhetspolisen har ett svårt uppdrag, förklarade Thornberg: att skydda demokratin och Sverige, och att förebygga och bekämpa brott som är bland de allvarligaste i samhället. Han framhöll att Säpo inte har någon egen politisk agenda, utan arbetar på uppdrag av statsmakterna. – Grundtanken att skydda Sveriges demokratiska system, medborgarnas fri och rättigheter och den nationella säkerheten sitter djupt i medarbetarna, sade han. Säpos uppdrag sträcker sig över många områden. Säpo ska se till att den centrala statsledningen tryggt, kan skydda verka statschefen och utländska sändebud, se till att utländska underrättelsetjänster respekterar Sveriges lagar och förebygga terrorism och flyktingspionage. Säkerhetspolisen ska förhindra ITattacker och se till att massförstörelsevapen inte tillverkas eller sprids. Därtill ska Säpo se till att val kan genomföras under demokratiska former, att statstjänstemän, advokater och journalister kan sköta sina uppgifter utan att utsättas för hot eller våld, och se till att Sverige inte används som bas för terrorism. ”I demokratiska länder får SÄPOCHEFEN BETONADE att det är viktigt att samhället bemöter hoten med lagliga metoder och i enlighet med rättsstatens principer, och att verksamheten har legitimitet och förtroende hos inte säkerhetstjänsten ha för långtgående befogenheter” Anders Thornberg medborgarna. – I demokratiska länder får inte säkerhetstjänsten ha för långtgående ökar förtroendet befogenheter, sade Anders Thornberg. Enligt Anders Thornberg för Säpo ständigt. Han menade att myndigheten är mer öppen och transparent än någonsin. – Granskning av Säkerhetspolisen är viktigt och välkommet. Det är nödvändigt med en levande debatt. känner man frustration över att lägga ned mycket arbete och nå framgångar i det tysta. Det är en utmaning att inte alltid kunna bemöta påståenden. Nya ombudsriktlinjer för skiljeavtal från IBA Garanterar IBA:s nya riktlinjer för partsrepresentation i internationella skiljeförfaranden rättvisa mellan parterna – eller inskränker de bara ombudens handlingsfrihet? Det var frågan vid seminariet med Judith Gill och Fredrik Andersson. IBA:s omdiskuterade riktlinjer för partsrepresentation i internationella skiljeförfaranden antogs den 25 maj i år efter en femårig process. Judith Gill, QC, engelsk solicitor advocate, var ordförande i International Bar Associations (IBA:s) skiljedomskommitté 2010–2011. Hon var även med i arbetsgruppen som utarbetade riktlinjerna. Bakgrunden är de väsentliga skillnaderna mellan reglerna i olika jurisdiktioner för vad partsom26 bud får göra i skiljeförfaranden. Det gäller till exempel kontakter med vittnen, omfattningen av upplysningsplikt och i vilken mån en part får kommunicera ensidigt med skiljemännen. Skillnaderna mellan regelverken har lett till ojämlika förutsättningar mellan parter från olika länder, till möjligheter att obstruera skiljeförfaranden genom ”gerillataktik” och till osäkerhet om vilka etiska regler som ska tillämpas. Det har inte heller varit klart i vilken utsträckning skiljenämnden har befogenhet att ingripa mot ombud. Tidigare har flera försök gjorts att utfärda riktlinjer för ombud i skiljeförfaranden, men inga har fått fullt genomslag. Arbetsgruppen för de nya IBAriktlinjerna genomförde 2010 en enkätundersökning bland verksamma skiljedomsjurister, och fann att tre fjärdedelar ansåg att tillämpningen av olika regler för ombuden ledde till obalans i skiljeprocessen. Judith Gill presenterade det mest kännetecknande för riktlinjerna. Riktlinjerna 4–6 föreskriver att partsombuden ska presentera sig på ett så tidigt stadium som möjligt, och parterna är skyldiga att meddela ändringar av ombud. Om inte parterna medger det, får inte ombud åta sig uppdrag som innebär en intressekonflikt på grund av ombudets förhållande till en skiljeman – i så fall kan skiljenämnden avvisa ombudet. Frågan behandlades i rättsfallet Hrvatska elektroprivreda mot Slovenien (ICSID ARB/05/24): En engelsk barrister som var medlem av samma ”chamber” som skiljenämndens ordförande, och vars medverkan i processen tillkännagavs på ett sent stadium, tilläts inte agera som partsrepresentant. Enligt riktlinjerna 7–8 är ensidig kommunikation mellan en part och en skiljeman generellt förbjuden, om det inte gäller konstitueringen av skiljenämnden – men Judith Gill. Ibland Advokaten Nr 9 • 2013