Advokaten 1
Advokatdagarna Ne bis in idem – HD:s sommarbeslut
Vilka konsekvenser får Högsta domstolens beslut sommaren 2013 om dubbel lagföring och dubbelbestraffning? Det diskuterade advokaterna Börje Leidhammar och Leif Gustafson med riksåklagaren Anders Perklev. Retorik i rättssalen / Agneta Wallin. Advokat Börje Leidhammar gav en bakgrund till rättsutvecklingen i svensk praxis när det gäller dubbla sanktioner, skattetillägg och straff enligt skattebrottslagen, utifrån ne bis in idemprincipen i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll och i EU:s rättighetsstadga. Efter EUdomstolens avgörande den 26 februari 2013 har Högsta domstolen tagit ställning i frågan i flera avgöranden. I pleniavgörandet den 11 juni (NJA 2013 s. 502) kom HD fram till att ett påfört skattetillägg är ett hinder mot åtal som avser samma oriktiga uppgift. I avgörandet den 16 juli (mål Ö 152613) slog HD fast att resning kunde beviljas i mål där dubbel lagföring hade skett efter den 10 februari 2009, då det svenska rättsläget ansågs ha förändrats genom Europadomstolens dom i Zolotuchinmålet. I betänkandet Förbudet mot dubbla förfaranden och andra rättssäkerhetsfrågor i 2013:62) skatteförfarandet (SOU lämnade Utredningen om rättssäkerhet i skatteförfarandet ett antal förslag som berör frågan. Börje Leidhammar ingick i utredningen som expert och lämnade ett särskilt yttrande. Utredningen föreslår att åklagaren ska samordna en administrativ och en straffrättslig uppkomma sanktion som kan vid en oriktig skatteuppgift. I skattebrottsprocessen ska allmän domstol besluta om skattetillägg på yrkande av åklagaren. Åklagaren ska kunna påföra skattetillägg i ett strafföreläggande. Om Skatteverket har beslutat om skattetillägg får åtal för skattebrott inte väckas eller strafföreläggande utfärdas. Skatteverket ska inte få ta ut skattetilllägg för en felaktighet som utreds som brott, så länge utredningen pågår eller om åtal har väckts. Svagt skydd för visselblåsare Det är bra för samhället när anställda vågar slå larm om missförhållanden och oegentligheter, men skyddet som visselblåsarna får i lagen är otillräckligt och de drabbas ofta av repressalier. Behöver vi en ny lag som ger ett bättre skydd för visselblåsare? Den frågan togs upp på seminariet ”Whistleblowers – rättsläge och skydd”. Lars Viklund, en av Sveriges ledande advokater inom arbetsrätt, var moderator och inledde med att konstatera att det finns två aktuella offentliga utredningar på det här området. Den ena leds av justitierådet Per Virdesten och är arbetsrättslig. Han ska utreda om det finns ett otillräckligt skydd för visselblåsare och överväga om det finns behov av ny lagstiftning. Utredningen ska vara klar i maj 2014. Den andra utredningen, som är offentligrättslig, blev klar den 30 november och har letts av Margareta Åberg. Hon ger svar på om meddelarskyddet behöver utvidgas för privatanställda inom vård, skola och omsorg. Lars Viklund tog upp frågan om Sverige för att skydda visselblåsare från repressalier borde sätta gränser för utköpsregeln i ett mer absolut anställningsskydd. Här vände han sig till en av Sveriges ledande arbetsrättsadvokater, Magnus Wallander, som fanns i publiken. Wallander underströk att syftet med att lämna ut uppgifterna är avgörande och var kritisk till ett mer absolut skydd. – Jag tror inte det är rätt väg att gå, sa han. Däremot tror jag att det är viktigt att ha en lagstiftning som 28 mera tydligt beskriver när man kan lämna uppgifter och att konsekvenserna av det inte ska vara repressalier om man lämnar uppgifterna i ett gott syfte. Viklund frågade också Wallander om det finns andra sätt att stärka skyddet. – Möjligen att markera att den som agerar på ett sätt som möjligen kan betraktas som illojalt, det vill säga att man bryter mot någon slags sekretessåtagande, ska gå fri om man gör det i ett gott syfte, till exempel för att komma åt ett miljöbrott eller ett mutbrott, svarade Wallander. Svenska Dagbladets redaktionschef Olle Zachrison, som medverkade i seminariet, berättade om avslöjanden som nyligen tagits upp av medierna där visselblåsare som kommit med tips drabbats av Advokaten Nr 9 • 2013 Anders Perklev beskrev vilken inställning Riksåklagaren hade intagit efter de olika besluten i frågan. Efter EUdomstolens förhandsavgö”Jag blev förvånad, och jag ifrågasätter om det är ett riktigt avgörande” Leif Gustafson rande borde vilandeförklaring av pågående mål tillstyrkas. Efter HD:s plenibeslut den 11 juni om att skattebrottsåtal ska avvisas om skattetillägg redan har påförts, var RÅ:s inställning att åklagarna ska yrka avvisning i fall där ett påfört skattetilllägg utgör hinder mot att pröva ett väckt åtal. Och efter HD:s beslut den 16 juli om rätt till resning av brottmålsdomar efter den 10 februari 2009 var RÅ:s inställning att åklagarna ska ansöka om resning till förmån för den dömde där det är påkallat. – Junibeslutet var väntat men julibeslutet, som innebar att förbudet mot dubbellagföring skulle gälla retroaktivt, kom som en överraskning, sade Perklev. Efter julibeslutet gick åklagarna igenom ca 170 lagakraftvunna domar på området. Det gällde mål där verkställig