Advokaten 1
Advokatdagarna får konsekvenser avgör frågan om d
ubbla förfaranden först i domen. – Vi har en frågeställning som handlar om huruvida det är tillåtet med dubbla förfaranden. Invändningen kommer att det inte är det. Då genomför domstolen hela förfarande nummer två för att sedan sätta sig ner och säga: ”Fick vi göra det som vi precis gjorde?”, sade han. Leif Gustafson framhöll att ytterligare ett av HD:s beslut är intressant, nämligen beslutet från den 25 juli Leif Gustafson, Anders Perklev och Börje Leidhammar. het av fängelsestraff pågick eller där verkställigheten inte hade påbörjats. Ett tiotal ansökningar om resning lämnades in till Högsta domstolen. Därefter bestämde Åklagarmyndigheten att alla domar, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser efter den 10 februari 2009 skulle granskas. Det rör sig om ca 2 000 ärenden. Där ansöker åklagarna om resning när det finns förutsättningar och den dömde samtycker. Åklagarmyndighetens erfarenheter hittills är att omkring en tredjedel av de dömda är berättigade till resning. Oftast leder resningen till ny påföljdsbestämning. – Det är sällan hela domen faller bort, förklarade Anders Perklev. Advokat Leif Gustafson gav synpunkter ur försvararens synvinkel. – Vi som advokater har hamnat i omöjliga situationer när vi ska ge klienten besked om hur saken kommer att hanteras och om hur ett mål kommer att gå, sade han. Leif Gustafson var kritisk till att domstolarna vid sin handläggning vanligen (mål Ö 350913), där han själv var försvarare. Beslutet säger att förbudet mot dubbla lagföringar och straff inte kan leda till resning, om åtal har väckts innan skattetillägget meddelas. – Jag blev förvånad, och jag ifrågasätter om det är ett riktigt avgörande. Kort efter att åklagaren begärde att domstolen ska straffa personen blev han straffad, genom skattetillägg. Innebörden av HD:s beslut är att man säger att han visserligen har blivit straffad, men det var förvaltningssidan som gjorde det, inte den allmänna domstolen, resonerade Leif Gustafson, som inte trodde att frågan är slutligt avklarad. n Hur kan visselblåsare skyddas från repressalier? Det diskuterade Lars Viklund, Helena Sundén, Einar Lundgren, Robert Engstedt och Olle Zachrison på Advokatdagarna. repressalier eller att dessa källor efterforskas i strid med källskyddet i den svenska grundlagen. Han berättade om Karin Törnqvist som avslöjade maktmissbruk och korruption på Göteborgs Energi. Hon efterforskades av organisationen och fick inga nya uppdrag efter att avslöjandet hade sänts i SVT:s Uppdrag granskning. Zachrison berättade också om Skånepolisens register för romer som avslöjades av Dagens Nyheter och att Justitiekanslern har beslutat att inleda en förundersökning om brott mot tystnadsplikten. – Vår linje från de stora tidningarna är att även om det finns juridiska möjligheter att jaga en viss källa så kan myndigheter av andra anledningar välja att avstå från att göra det, sa Olle Zachrison. Advokaten Nr 9 • 2013 Utöver Lars Viklund och Olle Zachrison medverkade Robert Engstedt, kammaråklagare vid Riksenheten mot korruption, Einar Lundgren, styrelseledamot i Institutet mot mutor (IMM) och Transparency International Sverige, och Helena Sundén, generalsekreterare för Institutet mot mutor. – Företagen vill ha och måste ha visselblåsare. Det kan till och med vara så att det kan vara ett brott mot lojalitetsplikten att inte blåsa om man ser skadlig verksamhet i företaget, sa Einar Lundgren som har en bakgrund som chefsjurist på Skanska. Han och Robert Engstedt talade om fördelarna med så kallade whistleblowersystem, som gör det möjligt för anställda att anonymt slå larm om problem. Men Helena Sundén tycker inte att de här systemen räcker, utan att organisationer också måste jobba mer aktivt på att skapa en öppnare kultur. – Vi får in mycket frågor från personer som har upptäckt någonting och undrar vad de ska göra. I en del fall har man whistleblowersystem på plats i organisationerna, men ändå är personerna osäkra på om deras identitet blir skyddad, sa Helena Sundén. Helena Sundén och Einar Lundgren svarade ja när de fick frågan om det behövs en särskild lag som reglerar skyddet för visselblåsare. – Från Transparency har vi jobbat mycket med de här frågorna. Vi har gjort särskilda studier och vi ser till exempel att Norge har en hyggligt bra lagstiftning. Det ligger nära till hands att titta på Norge Advokatetik – intressekonfliktens gränser … / Lena Frånstedt Lofalk, Bo Ahlenius. och även Storbritannien, sa Einar Lundgren. Lars Viklund tog också upp andra paragrafen i företagshemlighetslagen som undantar företagen skydd när det är antagligt att det är fråga om brottslig verksamhet eller andra allvarliga missförhållanden. – Det är svårt för individer att avgöra vad som är allvarliga missförhållanden och man riskerar både skadestånd och att få arbetsrättsliga påföljder, sa Lars Viklund. n 29