Advokaten 1
Advokatdagarna Trender inom riskkapitalmarknaden
Riskkapitalbolagens roll har ifrågasatts under de senaste åren. Samtidigt har de fått en allt större och viktigare betydelse för utvecklingen av svensk ekonomi. Internationella investeringstvister / Kaj Hobér. Harald Mix, vd för Altor Equity Partners AB, menade att roll riskkapitalbolagens inte är att gå in som ägare under en permanent period, utan horisonten är fem till tio år, ofta i samband med att ett bolag går igenom en ägarförändring. – Vi är ett komplement till ”Vi är en engagerad, aktiv och hög konkurrenskraft. Det hänger ihop med att företagen hela tiden omstrukturerar och effektiviserar, och då säljer företagen av verksamheter som inte är deras kärnområden. Riskkapitalbolagen är då en viktig motpart för att köpa de verksamheter medelfristig ägare. Inte för evigt, men inte heller en dagsslända” Gabriel Urwitz Nya bestämmelser om korruption … / Andrea Sundstrand, Anna Ulfsdotter Forssell. börsen och vi är ett komplement till andra typer av ägare. Ett riskkapitalbolag påminner mycket om ett investmentbolag eller ett industriellt holdingbolag, sa Harald Mix. GABRIEL URWITZ, VD och grundare av Segulah Advisor AB, berättade att svensk industri har klarat globaliseringen mycket bra och lyckats bibehålla en som storindustrierna inte vill äga. Riskkapitalbolagen tar hand om dem, utvecklar dem och är med dem i fem, tio år innan de hittar en annan industriell hemvist för dem i ett bolag där de hör hemma strategiskt och operativt. – Vi är en engagerad, aktiv och medelfristig ägare. Inte för evigt, men inte heller en dagsslända, som en aktiehandlare som köper och säljer fram och tillbaka, sa Gabriel Urwitz och fortsatte: – Vi kan ta ägaransvar eftersom de pengar vi investerar är hyfsat långfristiga. Man kan bara ta ägaransvar om man har kapital och ingen kan rycka Asylprocess under förändring Vid seminariet Asylprocess under förändring diskuterades den förändrade asylprocessen i Sverige, bland annat till följd av den nya instansoch processordningen i utlänningsärenden från 2006. Bland åhörarna fanns många verksamma asylbiträden, som deltog aktivt i diskussionen och redovisade sina erfarenheter från biträdesärenden. Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket, påminde om att den nya instans och processordningen 2006 innebar en rad förändringar i asylprocessen. Utlänningsnämnden ersättes av migrationsdomstolarna. Syftet var att öppna processen och att skapa insyn och muntlighet. Migrationsverket fick börja föra process i domstol – en helt ny uppgift. Till en början rekryterade verket 32 nya medarbetare utifrån deras kompetens att föra process. Kunskaper i den materiella rätten kom i andra hand. – Det hade varit bra med båda, sade Carl Bexelius. EN UTGÅNGSPUNKT i asylprocessen är att tyngdpunkten ska ligga i första instans, i prövningen hos Migrationsverket. Bexelius förklarade att återkopplingen från domstolarna är viktig. Fastän de tre migrationsdomstolarna inte är praxisinstanser har deras avgöranden ändå blivit vägledande för tillämpningen. Biträdets roll i processen har varierat beroende på Migrationsverkets ledning, konstaterade Bexelius. Tidvis har biträde förordnats i nästan alla ärenden, för att snabba på processen. I dag får asylsökande biträde efter ett ansökningsförfarande. När det finns stark presumtion för uppehållstillstånd, förordnas inte biträde. Advokat Helen Westlund konstaterade att asylprocessen och biträdets roll har förändrats kraftigt genom reformerna, bland annat genom tvåpartsprocessen. Migrationsverkets projekt ”Kortare väntan” innebär andra krav på biträdena: De är hårdare styrda än förr, och Migrationsverket bestämmer hur utredningarna ska se ut. Det begränsar biträdenas möjligheter och gör uppdraget svårare. Samtidigt är det tydligare att det är den asylsökande som har åberopsbördan och initialt bevisbördan. – Det är ett dilemma att ha bevisbördan, men inte kunna styra processen. I domstolen är vi inte jämbördiga parter, sade Westlund. Helen Westlund var oroad över kvaliteten på asylutredningarna. Hon tyckte att de har blivit mycket sämre genom Kortare väntanprojektet. Utredningarna görs av utredare utan erfarenhet av landet. Ett annat problem är tidsramen för ärendena. Tidsramen två veckor för att ge in en inlaga är för kort. Biträdena har i praktiken inte möjlighet att ta fram landinformation, ett arbete som tar tid. – Problemet är att vi inte får betalt för det! Helen Westlund frågade: – Kan vi som biträden göra ett bra jobb? Är det rimligt att ta till vara de asylsökandes rätt under de nuvarande premisserna? Carl Bexelius förklarade att grundtanken med Kortare väntanprojektet har varit att kapa tider då det inte händer något. Men han menade att tidsgränsen för inlagor ska vara rimlig. – Om två veckor är för kort tid, får vi göra något åt det, sade han. Björn Berselius är kammarrättsAdvokaten Nr 9 • 2013 undan mattan. Det är skillnad med en aktiefond där en andelsägare kan lösa in andelarna i morgon och då vet inte jag som placerare om jag har pengarna. Men vi vet att vi har pengarna under tio år och då kan vi ta en form av medelfristigt ägaransvar. MAGNUS BILLING, vd på Stockholmsbörsen NASDAQ OMX Stockholm, förklarade att riskkapitalbolagen är viktiga för börsen. Om man ser till det fåtal noteringar som har varit under de