Advokaten 1
Advokatdagarna Riskkapitalbolagen må ha kritisera
ts, men de är mycket viktiga för den svenska ekonomins utveckling, menade seminariedeltagarna. sektorn är motiven för ökad insyn än större, sa han. Harald Mix sa att när det gäller bilden av att riskkapitalbolagen skär guld med täljkniv i välfärdssektorn så är det en felaktig bild. Det visar bland annat den negativa utvecklingen i Linjebuss och Swebus efter privatiseringen och konkurrensutsättningen under 1990talet och konkursen i JB Education. – Ska man skapa någon form av lönsenaste åren så har merparten bolag kommit via riskkapitalisterna. – Det handlar om en symbios där börsen vanligtvis kommer in i ett senare skede och tar bolagen i nästa fas. Vi är väldigt beroende av att riskkapitalbolagen har en livaktig och bra aktivitet och att de fortsätter att leverera bolag som kan börsintroduceras. Det är viktigt för vår verksamhet, sa Magnus Billing. DEBATTEN UNDER SENARE ÅR har varit intensiv kring riskkapitalbolagens roll som ägare av bland annat offentligfinansierade verksamheter. Gabriel Urwitz menade att riskkapitalbolagen möjligen varit för tillknäppta och ansett att de rapporterar till sina investerare men att de i övrigt är en privat verksamhet. – Men nu bedriver riskkapitalbolagen så stor verksamhet, tvåhundra tusen människor i Sverige är anställda av riskkapitalägda bolag, att det finns ett berättigat krav på ökad insyn. Går riskkapitalbolagen dessutom in i välfärdsBjörn Berselius, Helen Westlund och Carl Bexelius diskuterade den förändrade asylprocessen i Sverige. råd vid Migrationsöverdomstolen i Stockholm. Han hade en central roll i Utrikesdepartementets arbete med den nya instans och processordningen. Propositionsförfattaren Berselius tyckte att genomförandet av reformen har gått bra. Men han ifrågasatte om förfarandet blev för öppet, så att det underlättar flyktingspionage. – Kanske måste vi be lagstiftaren om en justering, sade han. BJÖRN BERSELIUS MEDGAV att problemet med jämbördiga parter i asylprocessen finns, men påminde om att biträde förordnas vid svårare frågor. Han påpekade också att biträdena skulle kunna bli mer aktiva och hitta annan information än den som finns i Migrationsverkets landinformationsdatabas Lifos, och hänvisade till att FN:s flyktingorgan UNHCR har en stor databas, att MigrationsverAdvokaten Nr 9 • 2013 ket på sin webbplats har en portal med rättsfall från Migrationsöverdomstolens och sju utländska domstolar och att betaltjänster finns därutöver. Helen Westlund var kritisk mot att det är först i domstolen som biträdet får tillfälle att bemöta Migrationsverkets trovärdighetsbedömningar. Helen Westlund påminde om att FN:s tortyrkommitté har fällt Sverige i fråga om tillförlitlighetsbedömningarna, och framhöll att det nu finns en struktur för hur bedömningarna ska göras: – Grunderna finns i UNHCR:s handbok om förfarandet vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning. Där framgår till exempel av artikel 199 att oriktiga uppgifter om en sak inte ska fälla hela ansökan, sade hon. De grunderna återges också i Migrationsverkets rättsliga ställsamhet när det handlar om att vårda människor eller driva skolor är det blygsamt vad man ska kunna ta ut, sa han. DILEMMAT, ENLIGT URWITZ, är att när politikerna privatiserade var de för naiva. Verksamheter såldes ut billigt och till bilden hör att upphandlingsförordningar endast tar sikte på pris men inte kvalitet. – Då får man lägsta pris och sämsta kvalitet. Det är mer ett politiskt misslyckande än att det ska skyllas på riskkapitalbolagen, sa han. n Familjerätten möter förmögenhetsrätten … / Örjan Teleman. ningstagande den 10 juni 2013 om metod för prövning av tillförlitlighet och trovärdighet (RCI 09/2013). Trovärdighetsbedömningar behandlas dessutom i UNHCR:s rapport Beyond proof från maj 2013. CARL BEXELIUS konstaterade att trovärdighetsbedömningen är mycket av kärnan i asylbedömningen. – Uttrycket ”general credibility” i UNHCR:s handbok kan ha lett till tankefel, sade Bexelius. I Migrationsverkets rättsliga ställningstagande den 10 juni har verket förtydligat att den sökandes asylberättelse är den primära bevisningen i asylärenden. Därigenom vill verket nyansera den tydliga uppdelning mellan den skriftliga bevisningen och utsagan som Migrationsöverdomstolen slog fast i domen MIG 2007:12, förklarade han. n 33