Advokaten 1
Advokatdagarna framtid rätten har gått ner från u
ngefär ett år till fyra månader och att det leder till lägre kostnader och mindre besvär för parterna. Thomas Olsson tycker också att rättegången ska vara i tingsrätten och sen får hovrätten överpröva om något har gått fel. – Om hovrätten ska vara en renodlad bör överprövningsinstans parterna ganska enkelt kunna formulera vad i tingsrättens dom som är fel. Sen kan hovrätten tillgodogöra sig den frågeställningen, och uppfattar hovrätten att det finns goda grunder för att något är fel tar man upp och prövar målet, sa Olsson och tillade: – Det ligger dessutom i linje med det ökade ansvaret för parterna i procesI KORTHET na för processen. Domstolen ska inte kunna döma till en strängare påföljd än vad åklagaren yrkat. Målen i tingsrätt ska kunna handläggas på olika sätt beroende på hur ingripande påföljd åklagaren yrkar och vilken inställning den tilltalade har till åtalet. Syftet är bland annat att kunna hantera mål på ett förenklat och snabbare sätt. sen. Man kan inte överklaga enbart på den grunden att ”enligt min klients förmenande har åklagaren inte styrkt åtalet, punkt”. Utan man får tänka efter vad som är fel och formulera det tydligt, man ger överprövningsinstitutet ett rikt innehåll som på något sätt gör det bättre för klienten, så att inte hovrättsprocessen bara blir en upprepning av tingsrättsprocessen. När det gäller rättssäkerheten ser Olsson däremot en risk för att den försämras om inte försvarets möjlighet att vidta utredningar förbättras. – Om försvararen ska ha ett större ansvar för processen och processens utformning, så måste försvararen också ha resurser för att föra in den utredning som han anser vara nödvändig. Ulrika Rogland ställde sig tveksam till ett generellt prövningstillstånd. – Man säger att man ska göra en bedömning om det finns skäl att ändra och att så fort det finns skäl ska man ta upp målet, sa hon. Men det underlag som man ska ha för att göra den här bedömningen kommer att vara tingsrättens dom om jag inte har missförstått det. Det ställer höga krav på en bra tingsrättsdom och jag menar att där hjälp och stabilitet och att man vet vad som gäller kontra dynamisk rättsutveckling och kreativa tolkningar. – Den här osäkerheten för vad rättigheterna faktiskt innehåller talar för att det är lite uppförsbacke att komma med rättighetsargument, summerade Bull. En tredje faktor är att det ibland är ganska oklart vad som skulle hända i praktiken om man låter rättighetsargumentet vinna. Om man till exempel kommer fram till att namnlagen strider mot Europakonventionen. Vad får det för följdeffekter på myndigheterna som ska tillämpa lagen? Det uppstår ett slags vakuum och det är något som svenska jurister ogillar. – Tillsammans innebär det att Advokaten Nr 9 • 2013 man har rätt så mycket uppförsbacke när man ska argumentera utifrån rättigheter i stort, från Europakonventionen, Regeringsformen, och så vidare. Men rättighetsstadgan har möjligen ett förmildrande drag här, sa Bull och tillade: – Den har hela EUrättens trovärdighet i ryggen. EUrätten är väl accepterad av svenska domstolar. De är inte alls tveksamma att låta EUrättsliga momsdirektiv och annat gå före svensk skattelagstiftning. BULL POÄNGTERADE att den som använder rättighetsstadgan eller något annat rättighetsområde inte fritas från kravet att föra en bra juridisk argumentation. – Man får de kort man får, om de är trumf eller Svarte Petter är i det här sammanhanget något av en smaksak. För att få framgång måste man oavsett om det är rättighetsstadgan eller Europakonventionen eller något annat rättighetsdokument som man vill använda sig av, föra en argumentation som gör att den övertygar den som ska läsa den. Då ställs det vissa krav. – Jag märker att den typ av case law, som både konventionen och EUrätten i hög grad är, ställer nya krav på sättet att argumentera som vi svenska jurister inte alltid är så vana vid, sa Bull och fortsatte: – Du måste berätta hur du tycker att ett rättsfall ska tolkas. Det kan ju tolkas på olika sätt, men vad är det du som processförare tycker är så viktigt i avgörandet X som gör att jag som domare borde se rättsläget på ett annat sätt eller annars hålla med dig? Det måste man vara betydligt tydligare med i ett case law system än i ett system där man kan gå till förarbeten. Bull tror att EUdomstolsdomarna och Europakonventionsdomarna ställer nya krav på när man ska förklara för andra varför man drar vissa slutsatser av domarna. – Om man är dålig på det då sitter man med Svarte Petter oavsett vilka rättigheter man väljer, men lär man sig det då har man möjlighet att trumfa i många fall. n 35 har vi stora brister när domstolen utvecklar skälen till varför den har dömt som den har gjort. Är det det underlaget hovrätten ska ha utan att ta del av annan bevisning som finns, så menar jag att det blir oerhört svårt att ta ställning till om det finns skäl för ändring. Rogland var däremot positiv till utredningens förslag om att ge åklagaren och advokaten ett ökat ansvar för processen, men hon kritiserade att åklagaren ska förelägga den tilltalade att komma in med svaromål. – Ska åklagaren göra saker som domstolen har gjort och som jag menar att domstolen ska fortsätta göra börjar utomstående undra vilken roll åklagaren har. n Debatten om Straffprocessutredningen visar att den är en vattendelare. Här deltog Thomas Olsson, Bengt Ivarsson, Fredrik Wersäll, Ulrika Rogland och Tomas Nilsson.