Advokaten 1
Fokus JK 300 år ustitiekanslern är, trots sin hög
a ålder, varken bortglömd eller mossig. Tvärtom diskuteras JK:s beslut och ställningstaganden flitigt i både medier och juristkretsar. Det märktes inte minst för ett knappt år sedan, när förre statsministern Olof Palmes familj anmälde filmen Call girl till JK för förtal av den mördade statsministern. Men tryck och yttrandefrihetsfrågorna är bara en av JK:s många aktuella uppgifter. Justitiekanslern ska också bland annat granska den statliga förvaltningen, sköta skadereglering när enskilda drabbats av fel från statens sida, ge regeringen råd, ha tillsyn över advokaterna och företräda staten i domstol. Många och blandade roller för en liten myndighet förvisso. Hur kunde det bli så? Förre justitieombudsmannen professor HansGunnar Axberger har svaret. – Om man skulle börja om från gens många olika roller belyses av en rad framstående jurister i JK:s jubileumsbok Justitiekanslern 300 år. Skribenterna har olika uppfattning om vilka uppgifter som passar och som kanske skulle plockas bort eller läggas till. Justitierådet och professorn Thomas Bull beskriver i sitt ”Om man skulle börja om från början och starta en början och starta en rättsstat från scratch skulle man inte konstruera en myndighet som JK. Men det är å andra sidan många inslag i den svenska rättsordningen som inte skulle se ut som de gör då. Det är ett alldeles för akademiskt sätt att betrakta frågan. Inga rättsordningar är konstruerade från scratch, utan de växer fram organiskt, säger Axberger, som konstaterar att det faktum att JK nu kan fira 300 år tyder på en god anpassningsförmåga till olika tiders krav och behov. Hans-Gunnar Axberger. DIVERSEHANDEL I JURIDIK Justitiekanslerns uppgifter är alltså många, och de har varierat över tiden (se artikel på s. 52). Både historien och daFAKTA JUSTITIEKANSLERN Justitiekanslerns uppgifter har skiftat genom århundradena. I dag har JK dessa uppgifter: • Tillsyn över myndigheterna och domstolarna. JK:s tillsyn bedrivs parallellt med JO:s. Sedan 1998 ska dock JK främst ägna sig åt övergripande tillsyn inriktad på att hitta systemfel i den offentliga verksamheten. JK kan trots det välja att agera utifrån enskilda anmälningar. • Att vara statens ombud i rättegångar, bland annat om skadestånd. • Skadereglering. JK kan på frivillig väg reglera skadestånd till personer som drabbats av felaktiga myndighetsbeslut eller suttit felaktigt frihetsberövade. • Åklagare vid tryck och yttrandefrihetsbrott. JK har ensamrätt på att väcka åtal i tryck- och yttrandefrihetsmål. Dessutom har JK också andra uppgifter enligt 46 tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Den viktigaste är att värna om meddelarfriheten och anonymitetsskyddet för uppgiftslämnare till massmedierna och att beivra överträdelser av dessa regler. • Att agera som regeringens rådgivare. Regeringen kan välja att ge JK utredningsuppdrag. JK svarar också på ett stort antal remisser. • Tillsyn över advokaternas disciplinverksamhet. • Integritetsskydd. JK hade fram till den 30 juni i år rätt att överklaga beslut om kameraövervakning. Uppgiften togs den 1 juli över av Datainspektionen. JK har fortfarande överklaganderätt för beslut som fattades före detta datum. • Tillsyn över rättshjälpen. JK ansvarar sedan 2005 för att granska advokaters och andra offentliga biträdens kostnadsräkningar och se till att de är rimliga. Advokaten Nr 9 • 2013 rättsstat från scratch skulle man inte konstruera en myndighet som JK. Men det är å andra sidan många inslag i den svenska rättsordningen som inte skulle se ut som de gör då.” Hans-Gunnar Axberger bidrag i jubileumsboken JK som en ”diversehandel i avancerad juridik”. Och professor emerita i förvaltningsrätt, Lena Marcusson, hävdar i sin uppsats att JK:s verksamhet kan uppfattas som allt för diversifierad, och utan tyngdpunkt. Marcusson föreslår en ordning där den extraordinära förvaltningsrättsliga tillsynen läggs på JO, i stället för att den i dag utövas av både JK och JO. ”En viss renodling av uppgifterna skulle göra JK:s profil tydligare och markera betydelsen av de kvarstående viktiga rollerna: att företräda staten i tvistehandläggning, i skadeståndsärendena och i tryck och yttrandefrihetsfrågorna och att vara regeringens främsta rådgivare i rättsliga frågor”, skriver hon. Förre JK och hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt anser däremot att JK – med tillräckliga resurser – bör klara att sköta både en extraordinär mer systeminriktad tillsyn och sin uppgift att vara statens jurist. – Ytterst bör regeringen ha en egen rättslig stabsmyndighet som kan ta tillsynsuppdrag, till exempel mot en generaldirektör. Man kan också säga att det behövs en fristående kontrollmyndighet vid sidan av JO. Sverige är ett litet land och det kan ibland vara så att ett ärende passar bättre att hanteras av JK än hos JO och tvärtom. Men viktigast är att det här dubbla kontrollkonceptet har visat sig väldigt stryktåligt över tid, säger han.