Advokaten 1
Fokus JK 300 år ”JK är en funktion som man kan ut
veckla och göra sådan som man själv bedömer är det bästa. Man är inte så bunden som JK. Man kan använda funktionen för lite av varje” Göran Lambertz der om man går till domstol, medan skaderegleringen hos JK är kostnadsfri. Organisationen Centrum för rättvisa arbetar aktivt för att få till stånd en höjning av skadeståndsnivåerna. I en rapport i februari 2012 hävdade man att JK:s skadestånd bara utgör en fjärdedel av Europadomstolens i de ärenden som rör långsam handläggning i domstolarna. Men detta kan vara på väg att ändras. Den låga siffran för domstolsprövningar till trots gick ändå fler enskilda vidare till domstol under 2012 än åren innan. Under slutet av 2012 ändrade Högsta domstolen dessutom två beslut av JK om skadestånd för långa handläggningstider i domstol. – Domstolarna har fått ökad betydelse och en delvis förändrad roll, och enskilda blir allt mer benägna att klaga på JK:s beslut. Det är i princip bra, eftersom det leder till ökad kontroll av JK:s skadereglering, säger Anne Ramberg. Johan Hirschfeldt pekar i stället på hur JK:s arbete med skaderegleringen kan gynna den enskilde. – Om JK sköter sin skadereglering väl kommer den i huvudsak att överensstämma med domstolarnas praxis. Då är vi alla betjänta av en sådan ordning, som går fortare och blir billigare, både för den enskilde och för samhället, säger han. VÄCKTE KRITIK Ett annat område där Justitiekanslerns mandat och roller ibland ifrågasätts är tillsynen över domstolarna. JK får visserligen inte lägga sig i domstolarnas dömande verksamhet, men kan granska domstolarnas arbete på ett mer övergripande plan. Just den uppgiften ifrågasattes helt nyligen i en debattartikel av Marianne Lundius och Mats Melin, ordföranden i Högsta domstolen respektive Högsta förvaltningsdomstolen. Enligt Melin och Lundius är det, trots att JK sköter sitt uppdrag på ett omdömesgillt sätt, problematiskt att en av regeringen utsedd ämbetsman är satt att granska självständiga domstolar. JK:s förhållande till domstolarna var än mer omdiskuterat för sju år sedan. Då presenterade dåvarande justitiekanslern Göran Lambertz sitt första rättssäkerhetsprojekt, en granskning av domstolarnas dömande i vissa fall. Slutsatsen var att svenska domstolar i en rad fall hade dömt felaktigt och att rättssäkerheten i brottmål många gånger var bristfällig. Kritiken fick inte stå oemotsagd. En rad företrädare för rättsväsendet menade att JK dragit allt för långtgående och i många fall felaktiga slutsatser av granskningen. En av kritikerna var nuvarande justitiekanslern, då justitierådet, Anna Skarhed. Professor HansGunnar Axberger ansvarade för granskningen. Han tycker att rättssäkerhetsprojektet var viktigt och har varit bra för rättsväsendet. – Det skulle behövas fler sådana projekt, det skulle rättsväsendet må bra av. Det gjorde att bevisfrågor uppmärksammades på ett annat sätt. Det stärkte de facto rättssäkerheten, fastslår han. Advokaten Nr 9 • 2013 Göran Lambertz beskriver rättssäkerhetsprojektet som det viktigaste han gjort. Och han efterlyser fler liknande granskningar. – Polisen behöver man ha tillsyn över, inte minst Säkerhetspolisen. De har en roll i samhället som är otroligt viktig, säger Lambertz, i dag justitieråd. MÄNSKLIGA FAKTORN POSITIV Rättssäkerhetsprojektet är ett exempel på att JK inom sitt uppdrag har ganska stor frihet att välja vad han eller hon vill lägga energin på. Personen bakom ämbetet kan också sätta sin prägel på hur myndigheten uppfattas. Med sin frispråkighet och sina goda mediekontakter kom Göran Lambertz att bli JK med hela svenska folket. Fortfarande i dag, fyra år efter hans avgång, nämns hans namn ofta i samband med att man diskuterar ämbetet. – JK är en funktion som man kan utveckla och göra sådan som man själv bedömer är det bästa. Man är inte så bunden som JK. Man kan använda funktionen för lite av varje, och man kan bestämma sig för att någonting bör göras som tar en stor del av myndighetens tid, förklarar Lambertz. Även Johan Hirschfeldt beskriver uppdraget som ansvarsfullt, men med en stor frihet. Det finns dock praktiska begränsningar för vad en liten myndighet kan göra. – Problemet är naturligtvis att myndigheten är väldigt arbetstyngd, säger Johan Hirschfeldt. För HansGunnar Axberger är den stora betydelsen av personen bakom ämbetet enbart en fördel. » Göran Lambertz. 2006 väckte JK Göran Lambertz åtal mot Expressens ansvarige utgivare för förtal, sedan Expressen publicerat uppgifter om att skådespelaren Mikael Persbrandt var intagen för akut alkoholförgiftning. Den ansvarige utgivaren Otto Sjöberg dömdes till 80 dagsböter à 1 000 kronor. Mikael Persbrandt fick 75 000 kronor i skadestånd. 51