Advokaten 1
Nyheter Sverige bröt mot Europakonventionen Sveri
ge bröt mot Europakonventionens artikel 8 genom att inte tillhandahålla något straffrättsligt eller civilrättsligt rättsmedel till skydd för privatlivet för en 14-årig flicka som blev smygfilmad 2002. Vid den tiden fanns inte något förbud i svensk lag mot olovlig fotografering. Det finner Europadomstolens stora kammare i en dom den 12 november. År 2002 upptäckte en då 14årig flicka att hennes styvfar hade försökt smygfilma henne naken i duschen med en uppriggad videokamera. Styvfadern frikändes av hovrätten, som fann att gärningen inte var sexuellt ofredande enligt gällande straffbestämmelser eftersom han inte hade avsett att flickan skulle veta att hon hade blivit filmad. Europadomstolen finner att svensk lag vid tiden för gärningen inte tillförsäkrade flickan skydd för hennes privatliv enligt Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen, och dömer Sverige att betala henne skadestånd med 10 000 euro. Europadomstolens dom den 12 november 2013 i målet Söderman mot Sverige (ansökan nr 5786/08) Domstolsverket och Kronofogdemyndigheten menar att förslagen kan ge en snabbare hantering av konkurserna. Kronofogden kan få huvudansvaret för att handlägga konkurser Enskilda personer bör få en starkare ställning och ett ökat skydd för den personliga integriteten. Nya förslag för att stoppa näthatet Enskilda personer får en starkare ställning i ärekränkningsmål och ett ökat skydd för den personliga integriteten. Det föreslår propositionen Ändringsförslag på tryck- och yttrandefrihetens område. Utöver förändringen i ärekränkningsmål och skyddet för den personliga integriteten föreslås att brottsbalkens krav på särskilda skäl för att väcka allmänt åtal för förtal och förolämpning ska tas bort. Effekten blir att åklagare och Justitiekanslern lättare kan bistå enskilda som förtalas på internet. 8 Handläggningen av konkurser kan göras mer effektiv genom att domstolarna lämnar över vissa delar av handläggningen till andra. Det menar Domstolsverket och Kronofogden i en rapport som de har lämnat till regeringen. I rapporten ”En mer rationell konkurshantering” föreslår Domstolsverket och Kronofogdemyndigheten att domstolens roll i konkurser ska renodlas. Rapporten föreslår att domstolen ska fatta beslut om konkurs, utse konkursförvaltare och fatta beslut i tvistiga frågor och om användning av tvångsmedel. Kronofogden och konkursförvaltaren ska ta över andra delar av handläggningen, som domstolen ansvarar för i dag. Domstolsverket och Kronofogdemyndighetens verksamhetsgren för tillsyn i konkurser (TSM) har utrett den nuvarande hanteringen av konkurser gemensamt. I rapporten lämnar de förslag på hur hanteringen kan göras effektivare. I dag är det domstolen som har huvudansvaret för konkursärendet och som fattar alla beslut i det. Konkursförvaltaren har hand om konkursboet och förvaltningen av det, och är den som i första hand har till uppgift att förvandla konkursboets egendom till pengar. Kronofogden sköter tillsynen över konkursboets förvaltning. Förslagen i rapporten innebär: • Kronofogden får huvudansvaret för handläggningen av konkursärendet. I de flesta fall är det kronofogden som ska fatta beslut om bland annat arvoden och utdelningsförslag. Bara om tvister uppstår, eller om kronofogden inte tänker fatta ett positivt beslut, ska domstolen avgöra frågan. Kronofogden ska också avsluta konkursen. • Domstolen ska även i framtiden besluta om konkurs och utse konkursförvaltare. Domstolen ska också besluta om eventuella tvångsåtgärder (som hämtning och häktning). Domstolen ska avgöra tvistiga och kontroversiella frågor under handläggningen och i samband med att konkursen avslutas. • Konkursförvaltarna ska som huvudregel hålla bouppteckningssammanträde. Där intygar den person som har försatts i konkurs att uppgifterna i bouppteckningen är riktiga. Konkursförvaltarna ska också ha huvudansvaret för bevaknings och anmärkningsförfarandet. Domstolsverket och Kronofogdemyndigheten menar i rapporten att förslagen kan ge en snabbare hantering av konkurserna. Förslagen innebär också att onödigt dubbelarbete kan undvikas och att samhällets kostnader kan minska. Advokaten Nr 9 • 2013 FOTO: TT