Advokaten 1
Fokus Den svåra balansakten ur hanterar man en kn
arkande tonåring som inte vill ha vård eller en oskyldig som vill erkänna brott? Lagstiftningen och de advokatetiska riktlinjerna ger inte alltid det stöd som efterfrågas och situationen beskrivs av många advokater som en dans på slak lina. Det finns en rad svåra situationer där advokaters känsla och kunnande för etikfrågor prövas. I advokatens yrkesplikter ingår enligt rättegångsbalken 8:4 att redbart och nitiskt utföra sitt uppdrag och att iakttaga god advokatsed. Denna grundas på kärnvärdena oberoende, lojalitet, tystnadsplikt och frånvaro av intressekonflikter. ETISKA DILEMMAN Advokaten ska efter bästa förmåga tillvarata klientens intresse. Men vad är klientens intresse? Hur ska advokaten agera när klienten ändrar åsikt eller vill bli dömd. Två uppmärksammade exempel på detta är dels när terroristen Anders Breivik först ville bli förklarad otillräknelig och sedan ändrade sig och ville bli förklarad tillräknelig, dels när Sture Bergwall (Thomas Quick) ville bli dömd för ett 30-tal mord. Vad ska advokaten göra om klienten agerar i strid med Ett annat område där dessa konflikter förekommer är migrationsrätten, till exempel om en klient lämnar olika uppgifter till Migrationsverket och biträdet eller om klienten lämnar vissa uppgifter men mycket talar för att det förhåller sig på ett annat sätt. MÅNGA PSYKISKT STÖRDA Hur vanligt är det att advokater möter dessa klienter? Brottmålsadvokater har ofta klienter med psykiska störningar som ändå har rättshandlingsförmåga. Sverige sticker ut i det här sammanhanget och är det enda landet där praktiskt taget alla har straffansvar och kan dömas. – Går man till kriminalvården kan man räkna med att ”Går man till kriminalvården kan man räkna med psykisk störning.” Marianne Kristiansson sina egna intressen? Frågan ställs på sin spets när klienten vill förneka inför domstol men erkänner för försvararen, när klienten erkänner men det finns omständigheter som talar för att erkännandet är oriktigt, när klienten erkänner men berättar för försvararen att han eller hon är oskyldig eller när klienten ändrar sin inställning till de påstådda gärningarna eller avseende sin egen förmåga att ansvara för dessa. Svåra etiska konflikter kan också uppstå i tvångsvårdsmål, till exempel när klientens vilja inte överensstämmer med advokatens uppfattning om vad som är bäst för klienten. BARNS OCH SVAGAS RÄTTIGHETER STÄRKS EU vill förstärka rättssäkerheten i brottmål, speciellt när det gäller barnens och de svagas processuella rättigheter. Syftet är att garantera en rättvis rättegång för alla. Europeiska kommissionen presenterade i november fem förslag som ligger i linje med det så kallade 24 Stockholmsprogrammet. Förslagen tar sikte på att garantera upprätthållandet av oskuldspresumtionen och rätten att vara närvarande vid rättegången, rätten till advokat tidigt i rättegången och särskilda rättigheter för barn som misstänks eller åtalas. Två rekommendationer som följer med förslagen värnar processuella rättigheter för särskilt svaga personer som misstänks för brott och en rekommendation garanterar rätten till rättshjälp i straffrättsliga förfaranden. Enligt tidigare direktiv har misstänkta och tilltalade rätt till försvarare så snart som möjligt och i varje fall innan personen förhörs, bevis säkras, processuella åtgärder vidtas eller personen frihetsberövas. Det innebär att unga och andra misstänkta ska ha rätt till offentlig försvarare redan från och med det första polisförhöret, vilket är en stor förbättring av den enskildes rättssäkerhet. Advokaten Nr 4 • 2014 att cirka 50–75 procent av de intagna har någon form av cirka 50–75 procent av de intagna har någon form av psykisk störning. Det betyder inte alls att de har bristande rättshandlingsförmåga, utan då kommer man in på definitionen allvarlig psykisk störning och den bedömningen får knappt en halv procent av alla som begår brott, säger Marianne Kristiansson, professor i rättspsykiatri och verksamhetschef vid Rättsmedicinalverket, som var expert i Psykiatrilagsutredningen vars betänkande presenterades 2012. KAN SLIPPA ANSVAR Utredningen föreslog en förändrad tvångslagstiftning, där rättspsykiatrisk vård avskaffas som påföljd i domstol, och där otillräknelighetsrekvisitet återinförs. Det skulle innebära att gärningsmannen måste ha kunnat påverka sitt handlande för att kunna hållas straffrättsligt ansvarig. Därmed blir straffansvar uteslutet för gärningar som har begåtts under en kvalificerad psykisk störning eller motsvarande tillfällig sinnesförvirring. – Det är en grundläggande princip i straffrätten att personer som är så svårt sjuka att de inte förstår vad de gjort inte kan bära skuld och därmed inte kan vara straffrättsligt ansvariga. Dessa individer skulle enligt förslaget i stället få psykiatrisk vård på särskild stödenhet inom psykiatrin, säger Kristiansson.