Advokaten 1
Fokus Den svåra balansakten Men även om förslaget
genomförs kommer den stora majoriteten av gärningsmän med psykiska störningar inte att förklaras otillräkneliga utan därför fortfarande ha rättshandlingsförmåga eller vara rättskapabla som det också kallas. INBYGGD KONFLIKT I alla tvångsvårdsmål kan moraliska dilemman uppkomma för advokaten. Men i mål som rör LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) finns en inbyggd konfliktsituation i och med att advokaten eller den biträdande juristen har två roller när barnet är under 15 år. Den ena rollen är att vara offentligt biträde och föra fram barnets egen inställning. Den andra rollen är att vara särskild företrädare för barnet, vilket innebär att man övertar vårdnadshavarens befogenheter under rättsprocessen och ska verka för barnets bästa. I de båda rollerna ingår också att ta hänsyn till barnets självbestämmande i takt med barnets ålder och mognad. Om det offentliga biträdet/ställföreträdaren inte delar barnets inställning ska han eller hon redovisa båda uppfattningarna samt utveckla varför dessa skiljer sig åt. Det är uppenbart att den dubbla lojaliteten kan strida mot de grundläggande riktlinjerna för advokatuppdraget. Vilket uppdrag väger tyngst om de ställs mot varandra? DUBBLA ROLLER Anna Kaldal, docent i processrätt med inriktning mot barnrätt och en av initiativtagarna till Stockholms barnrättscentrum, tycker att advokaten eller den biträdande juristen både måste prioritera lojalitetsplikten och samtidigt vara den goda föräldern om man har en annan uppfattning om vad som är bäst för barnet än vad barnet själv har. – Du måste vara lojal mot barnet som du är ställföreträdare för, men du måste också vara lojal mot vuxenperspektivet, säger hon. I själva uppdraget som ställföreträdare ligger att du ska ta ansvar för det här barnet utifrån någon form av objektiv värdering om vad som är bra för ett barn. Men du ska också i takt med barnets ålder och mognad väga in vad barnet tycker och därför måste du vara lojal med det som barnet säger också. Kaldal anser att det ligger i uppdraget att ha ett samtal där biträdet/ställföreträdaren verkligen låter den här unga människan komma till tals, att man ställer öppna frågor, lyssnar och på ett transparent sätt framför vad barnet beskriver. Men biträdet/ställföreträdaren måste också förmedla sitt vuxenperspektiv när man beskriver barnets miljö. KRÄVER KUNSKAP – Det finns alltid en risk att vi präglas av våra subjektiva uppfattningar som kan vara färgade av en rad olika faktorer. För att inte riskera att jag som ombud beskriver vad jag själv tycker är bra för barn måste jag i stället beskriva något som är baserat på forskning och beprövad erfarenhet. Då måste jag ha någon form av grundläggande kunskap. Det är ett utmanande uppdrag, du måste vara hederlig, representera och vara ett språkrör och föra fram barnets perspektiv, men också föra fram ett vuxenperspektiv och det får inte baseras på tyckande, säger Kaldal. Hon menar också att biträdet/ställföreträdaren måste anpassa sitt agerande till olika frågor. I de materiella frågorna ska man vara tydlig med distinktionen mellan att föra fram barnets perspektiv och att föra fram vuxenperspektivet. Och i de processuella frågorna ska man låta barnets ålder och mognad avgöra saken. Ett exempel på det senare var när en 13-årig pojke som uppnått en viss mognad inte fick överklaga förvaltningsrättens beslut att bli omhändertagen eftersom hans ställföreträdare hade anfört att omhändertagandet borde bestå. LÅT POJKEN ÖVERKLAGA I ett yttrande till Högsta förvaltningsdomstolen 2014 anMarianne Kristiansson. I november presenterade kommissionen också barndirektivet som syftar till att fastställa en minimistandard för de processuella rättigheterna för barn i straffprocessuella förfaranden och barn som riskerar att överlämnas med stöd av rambeslut om arresteringsorder från 2002. Advokaten Nr 4 • 2014 Direktivet innebär att personer under 18 år ska ha en ovillkorlig rätt att företrädas av advokat under hela rättsförfarandet och de kan inte avstå från denna rättighet. Barnen ska om det inte gäller mindre förseelser omgående informeras om sina rättigheter. De ska också ha rätt att bli assisterade av föräldrar eller annan lämplig person som ska informeras om misstankarna mot barnet och äger rätt att närvara i domstolsförhandlingen. Enligt barndirektivet ska barn till och med 18 års ålder inte heller förhöras offentligt, utan förhören ska spelas in. Vidare krävs att domstolsförhandlingen ska hållas med stängda dörrar och att myndigheterna förhindrar att uppgifter som kan identifiera barnet eller familjen sprids. Direktivet föreskriver också att barnet har en ovillkorlig rätt att närvara vid rättegången och ett krav på skyndsam handläggning. 25 »