Advokaten 1
Fokus Den svåra balansakten » bevis som talar til
l klientens nackdel om det inte finns en laglig skyldighet att göra det. Men sådan skyldighet föreligger aldrig för en försvarsadvokat. Johan Åkermark berättar att det ibland händer att han får en känsla av att allt inte stämmer, men han tycker inte att man som advokat kan börja utreda en sådan misstanke. – I fallet med mordet och mordförsöket vid motorvägen Johan Åkermark. tog jag upp den frågan med klienten innan rättegången och sa att om jag begär en rekonstruktion kommer åtalet att rasa samman. Men det ville inte klienten och då är min uppfattning att jag inte kan göra det, säger han. Har advokater skyldighet att ta reda på mer om klien” Det händer inte alltför sällan att man får en känsla av att allt inte stämmer, men att börja utreda det mot klientens vilja tycker inte jag att man kan göra.” Johan Åkermark tens psykiska status? – Man har ingen uttrycklig skyldighet att kontrollera det, men det är rimligt att man gör det när det är möjligt, och givetvis med klientens samtycke. Det kan dock vara så att klienten säger att han eller hon inte är sjuk, men ändå har något som tyder på det, säger Sophie Palmgren Paulsson. TA REDA PÅ FAKTA Anne Ramberg menar att det strider mot lagen och god advokatsed om advokater uppträder som åklagare eller domare. Dessa roller innehas av andra. – Advokaten har en i det närmaste absolut lojalitetsplikt i förhållande till sin klient. Det är klientens intressen som ska tillgodoses och huvudregeln är att advokaten ska följa klientens instruktioner. Det är inte heller advokatens uppgift att positivt verka för att sanningen ska komma fram, säger Anne Ramberg. – Advokaten har samtidigt en så kallad negativ sanningsplikt, vilket förenklat uttryckt innebär att advokaten inte får ljuga. Han får inte heller framlägga bevisning som han vet är falsk eller på annat sätt undertrycka eller förvanska bevisning. Advokaten får givetvis inte åberopa ett vittne som han vet kommer att begå mened. Han får inte heller lämna en uppgift som han vet är osann och inte bestrida en uppgift som han vet är sann. Advokaten får därför inte stödja sin klients talan på en uppgift som han vet är osann. Om klienten till exempel hävdar att han är skyldig men till advokaten uppger att han kommer vidhålla sitt förnekande är advokaten i princip skyldig att frånträda uppdraget eller i vart fall vara helt passiv i skuldfrågan. Detsamma gäller om klienten har erkänt brottet men för advokaten avslöjar att han är skyldig. Här kan svåra situationer uppkomma. Om klienten väljer att göra sina avslöjanden till advokaten i omedelbar anslutning till huvudförhandlingen 32 uppkommer enlig Anne Ramberg såväl ett moraliskt som etiskt dilemma för advokaten. Advokaten är som huvudregel skyldig att frånträda uppdraget. Om han avsäger sig uppdraget i detta skede riskerar han dock att skada klientens sak och göra sig skyldig till brott mot lojalitetsplikten. Han kan heller inte ange skälet till att han begär sitt entledigande. Det skulle dessutom strida mot tystnadsplikten. Samtidigt får han inte åberopa omständigheter som han vet är falska. Det kräver därför hög integritet och gott omdöme för att hantera denna typ av etiska dilemman, som advokater inte sällan ställs inför. Erfarenheten visar emellertid att det är mycket sällsynt att klienten efter att ha avslöjat sanningen inför advokaten inte gör detsamma inför domstolen. Clara Hellner Gumpert menar att advokater har en skyldighet att utifrån något slags rimlig nivå försöka säkerställa att man har gett och får den information som man behöver för att kunna fatta ett tillräckligt gott etiskt beslut. – Skyldigheten borde i de fall där man ska försvara nåAdvokaten Nr 4 • 2014