Advokaten 1
Debatt Nordmalingsmålet – några erfarenheter back
stage Advokaterna Lars Melin och Camilla Wikland, som företrädde samerna i det unika Nordmalingsmålet, berättar i denna artikel om sitt arbete i processens kulisser. N är Högsta domstolen på våren 2011 meddelade dom i Nordmalingsmålet, NJA II 2011 s. 109, sattes punkt för en djup konflikt mellan en stor grupp markägare och tre samebyar rörande rätten för samerna att låta sina renar beta på den privata marken under vintern. Den som vill tränga in i processens rättsfrågor, parternas ställningstaganden och domstolarnas resonerande bör naturligtvis läsa referatet i NJA men även underrätternas domar som kastar kompletterande ljus över dessa frågor. Nordmalingsdomen har rättsvetenskapligt kommenterats bland andra av Bertil Bengtsson, Christina Allard och Eyvind Torp. Vi har också i en artikel 2013, Nordmalingsdomen – en historisk dom för Sveriges urfolk samerna, redogjort för processen och för markägarnas bevekelsegrunder, som vi uppfattade dem. Detta sagt, eftersom denna artikel inte skall handla om Nordmalingsmålets rättsliga frågor och förlopp utan om vårt arbete i processens kulisser, back stage om ni så vill. Det långvariga och omfattade målet medförde för oss som ombud, att de praktiska frågor som advokater alltid ställs inför under en rättegångs faser, 36 i hög grad fick sin egen, ofta ovanliga karaktär. Till exempel blev det sedvanliga insamlandet av skriftlig och muntlig bevisning närmast arbetsledning och samordning av samebyarnas och de sakkunnigas utredningar. Det skall inte heller förnekas att processen under åren ibland gav oss bekymmersamma dagar – men också både roliga ögonblick och stunder av euforisk lycka. Det är detta artikeln handlar om. Men utrymmet är knappt. Det får bli några nästan slumpvisa nedslag i våra minnen från ärendet. INLEDNING; NÅGRA MÅTT PÅ NORDMALINGSMÅLETS OMFATTNING. Ursprungligen förde omkring 130 markägare talan mot de tre samebyarna. Målets gång genom tingsrätten, hovrätten och HD tog tretton år. Antalet huvudförhandlingsveckor var sju, fem respektive tre. Parternas sammanlagda utrednings- och rättegångskostnader kom att uppgå till 20 miljoner kr. Enligt uppgift är målet HDs största, efter skattefjällsmålet. SAMERNAS SAK ÄR VÅR. En gott förhållningssätt för en advokat är att hålla en professionell distans till klienten och hans sak. Vi tror att vi höll den distansen i vårt uppdrag men vill inte förneka att vi med tiden kom att stå våra klienter nära. Och att vi nu odelat står på samernas sida när det gäller deras rättigheter i vårt land. Vi insåg tidigt att vi måste sätta oss in i de samiska förhållandena, och då särskilt rennäringens villkor. Vi läste litteratur med anknytning till samerna. Och mitt under den långa rättegången tog vi 15 poäng i samisk historia och politik vid Göteborgs universitet. I dag har Lars en samling samisk litteratur, från Jean-François Regnards Resa i Lappland 1681 till Lilian Ryds Renskötarkvinnor och livet i de sista rajderna 2013. Och Camilla leder fem jurister på Gärde Wesslau Advokatbyrå som i stor omfattning företräder samebyar över hela Sápmi. Vi deltar i samhällsdebatten, främst när det gäller den samiska rätten till mark för renskötsel. Och vi har många samiska vänner som vi håller kontakten och umgås med. Samernas sak blev vår. ARBETET PÅ ADVOKATBYRÅN. Nordmalingsmålet ställde särskilda krav hur arbetet på advokatbyrån Advokaten Nr 4 • 2014