Advokaten 1
Nyheter Lättare väcka åtal för förtal Privatperso
ner får en starkare ställning i domstolsmål som handlar om ärekränkning. Kravet på särskilda skäl för att väcka allmänt åtal för förtal och förolämpning tas bort. Det betyder att åklagare och justitiekansler i högre grad ska kunna hjälpa personer som till exempel har utsatts för förtal på internet. En person som har förlorat ett tryck- eller yttrandefrihetsmål ska också kunna slippa att betala motpartens rättegångskostnader när det finns särskilda skäl för att få sin sak prövad i domstol. Ändringarna i grundlagarna börjar gälla den 1 januari 2015. De andra lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2014. Lång väntan på domar från förvaltningsrätten Förvaltningsrätternas handläggningstider är för långa. Det visar en gransnkning som Riksrevisionen har gjort. ”Granskningen visar att förvaltningsrätterna behöver ha ett tydligare medborgarperspektiv”, skriver Riksrevisionen som har granskat förvaltningsrätternas hantering av överklagadebeslut om sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning och ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Handläggningstiderna för soFörtalade ska få stärkt ställning. HD-beslut om kränkande kommentar på webben Högsta domstolen har prövat frågan om ifall möjligheten till omodererade kommentarer på en webbplats med så kallade automatiskt grundlagsskydd medför att skyddet förloras. Högsta domstolen anser att så inte behöver vara fallet. Frågan har betydelse till exempel för vem som har ett straffrättsligt ansvar för förtal på en grundlagsskyddad webbplats. Högsta domstolen anser i sitt beslut att det är möjligt att betrakta information som tillförs av en utomstående användare i anslutning till en grundlagsskyddad databas som en egen databas i yttrandefrihetsgrundlagens mening. Förutsättningen för det är att det tydligt framgår för användarna dels att utgivaren tillåter att utomstående utan föregående åtgärd kan tillföra information till webbplatsen, dels vilken information det är som i så fall inte omfattas av utgivarens ansvar. Grundlagsskyddet för den databas över vilken utgivaren ensam råder består då. Mål nr 2014 Ö 5306-13 8 cialförsäkringsmål, där sjukpenning och sjuk- eller aktivitetsersättning utgör nära hälften, är långa. Men skillnaderna är stora mellan olika förvaltningsrätter i landet – från knappt sju till drygt sexton månader. Landets tolv förvaltningsrätter har under flera år haft problem med att klara regeringens mål om att 75 procent av målen ska ta högst sex månader att avgöra. Under 2013 kom det in nästan 32 000 överklaganden till förvaltningsrätterna om socialförsäkringsmål, vilket är nästan en tredjedel av samtliga överklaganden som förvaltningsrätterna hanterar. granskningen visar också att den som överklagat ett beslut till förvaltningsrätten inte får information om att överklagandet har mottagits eller hur lång tid det kommer att ta att få en dom. Många som Riksrevisionen intervjuat tyckte att det var svårt att få reda på vad som förväntades av dem. En person som överklagar förväntas klara sig utan juridiskt ombud. Bristen på information kan leda till att man inte förstår och kan hantera processen, vilket ytterst är en fråga om rättssäkerhet. riksrevisionen skriver att ”Domstolsverket bör förbättra sitt stöd till förvaltningsrätterna när det gäller att utveckla informationen och effektivisera arbetsprocesserna. Regeringen bör tydligare styra mot högre effektivitet genom att se över förvaltningsrätternas verksamhetsmål”. Det går att arbeta effektivare Lagman Gudrun Antemar vill att Förvaltningsrätten i Stockholm ska arbeta smartare. Gudrun Antemar tycker att Riksrevisionens rapport lyfter fram många värdefulla aspekter på att förvaltningsrätterna har möjlighet att effektivisera handläggningen. Det här ligger också i linje med ett pågående utvecklingsarbete för effektivisering som Förvaltningsrätten i Stockholm håller på med. Redan nu motsvarar handläggningstiderna för ekonomiskt bistånd regeringens mål, enligt Gudrun Antemar. – Vi hade redan gjort en intern utredning och där finns många bra rekommendationer som ligger i linje med Riksrevisionens. Vi har redan börjat vårt arbete. Det finns anledning att se över arbetssätten och se Gudrun Antemar. om de kan bli mer effektiva och samtidigt bibehålla rättssäkerheten, säger Gudrun Antemar. Förvaltningsrätten i Stockholm prioriterar till exempel att se över balansen mellan beredning och avgörande av målen, vilket Riksrevisionen tar upp i sin rapport. – Vi tycker det är viktigt att arbeta med att bereda målen, men det är också viktigt att vi har resurser kvar till arbetet med att avgöra målen, säger Antemar. hon tycker att Riksrevisionens rapport är bra, men påpekar att det inte stämmer att målen som är klara för avgörande bara ligger och väntar uppemot 70 procent av handläggningstiden. – Det är då domaren gör rättsutredningen, en analys och formulerar sin dom och det är i allra högsta grad medborgarnas tid. Det kan utåt sett ses som att målet bara ligger, men det gör det inte. MC Advokaten Nr 4 • 2014 FOTO: LASSE EKLÖF