Advokaten 1
Nyheter Margareta Åberg blir riksrevisor Kammarrä
ttspresidenten och Storhildan Margareta Åberg lämnar dömandet för att granska statens verksamheter. Den första juni tillträder Åberg posten som en av tre riksrevisorer. Margareta Åberg, i dag president i kammarrätten i Göteborg, valdes till riksrevisor av riksdagen i slutet av mars. Förslaget kom från ett enigt konstitutionsutskott. Margareta Åberg ser fram emot det nya uppdraget, som innebär en helt ny roll efter 14 år som domare. – Det är ett viktigt uppdrag att kontrollera att statens, det vill säga medborgarnas, gemensamma resurser används effektivt och i enlighet med gällande regler. Det är i djupaste mening ett förtroendeuppdrag som omfattar hela den statliga verksamheten, säger hon, och tillägger att hon dessutom kommer att kunna promenera till arbetet efter 13 år som långpendlare. De senaste fem åren har resorna gått mellan hemmet i Stockholm och arbetet i Göteborg, där Margareta Åberg 2012 utsågs till kammarrättspresident. Dessförrinnan var hon lagman i förvaltningsrätten i Göteborg. Under perioden 2006–2009 var Åberg kammarrättspresident i Sundsvall. Även om det blir skönt att slippa pendlingen känner MARGARETA ÅBERG Margareta Åberg är i dag president i Kammarrätten i Göteborg. Tidigare har hon bland annat varit lagman i Förvaltningsrätten i Göteborg, kammarrättspresident i Sundsvall, kammarrättslagman i Göteborg och i Stockholm (Migrationsöverdomstolen) samt kanslichef i Datainspektionen. Advokaten Nr 4 • 2014 Margareta Åberg har varit utredare i ett antal offentliga utredningar, senast Utredningen om meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet, samt innehaft en rad offentliga uppdrag, bland annat som ledamot i Domarnämnden och i Finansinspektionens styrelse. Skärpta straff för en rad brott väntar. Margareta Åberg. Margareta Åberg ett visst vemod inför rollbytet. – Jag har hela tiden trivts otroligt bra med arbetet som domare och domstolschef, förklarar hon. Riksrevisionen ansvarar för att granska staten, myndigheter och övriga statliga verksamheter. Ett av uppdragen är att granska domstolarnas effektivitet. Enligt Margareta Åberg kommer hon dock inte att hålla i granskningen av sina tidigare domarkolleger, åtminstone inte inledningsvis. Riksrevisorerna är tre till antalet, men en av posterna har varit vakant sedan Gudrun Antemar lämnade uppdraget för att bli lagman i Förvaltningsrätten i Stockholm i oktober förra året. De övriga två revisorerna, Jan Landahl och Claes Norgren, är båda ekonomer. Margareta Åberg tror att hennes domarbakgrund kan komplettera de båda kollegernas på ett bra sätt. – Olika bakgrund och erfarenheter ger olika infallsvinklar och bidrar till att de frågor som ska behandlas verkligen blir allsidigt belysta. Det brukar vara bra i alla verksamheter, säger Åberg. Margareta Åberg är medlem i nätverket Hilda sedan flera år tillbaka. Hon räknar med att stanna kvar som så kallad Storhilda även i sin nya position. – Ja, det tänker jag göra. Hilda har åtagit sig en viktig uppgift. Fler kvinnor inom rättsväsendet behöver bli intresserade av chefsuppgifter eller motsvarande uppgifter, fastslår Åberg. Ulrika Öster Skärpta straff föreslås för allvarliga våldsbrott Utredningen om skärpta straff för allvarliga våldsbrott föreslår att minimistraffen för flera av de allvarligaste våldsbrotten höjs. Utredningen föreslår att fängelsestraffen förlängs med mellan tre månader och två år. De nya minimistraffen ska vara som följer: Grovt olaga hot respektive grovt olaga tvång: fängelse i nio månader (för närvarande sex månader). Grov misshandel respektive grov utpressning: fängelse i ett år och sex månader (för närvarande ett år). Grovt rån respektive synnerligen grov misshandel: fängelse i fem år (för närvarande fyra år). Dråp: fängelse i åtta år (för närvarande sex år). Straffskalorna för allvarliga våldsbrott (SOU 2014:18) Antalet dödsskjutningar ökade under 2013 Antalet dödsskjutningar ökade från 17 till 26 i Sverige 2012– 2013. Det visar Brottsförebyggande rådets (Brå) slutliga statistik för 2013 gällande anmälda brott, misstänkta personer och uppklarade brott. Brå publicerar dessutom en specialstudie över dödligt våld. Av specialstudien framgår att antalet män som dödades med skjutvapen ökade från 14 personer 2012 till 21 personer 2013. För kvinnor ökade antalet från 3 till 5 personer. I 30 procent av de konstaterade fallen av dödligt våld 2013 användes skjutvapen, vilket är en något högre andel jämfört med 2012 då den var 25 procent. Läs mer på www.bra.se 9 FOTO: TT