WE 1
2:2014 | KRÖNIKA TEXT MAT TI TUIKKANEN, VD SAMS F
OTO IGGESUND Vi blir allt fler som är oroliga inför hotet från lågkostnadsländer och vad det kommer att innebära för den svenska tillverkningsindustrins möjligheter att konkurrera om kunderna. Sedan 1975 har Sveriges globala exportandel krympt från 2% till 1% av den globala exporten. Arbetsgivarna brukar oftast skylla på det höga löneläget, men det är knappast hela sanningen, eftersom industrins andel av ekonomin i Sverige har gått ner till 15,8% medan den under samma tidsperiod ökat till 22.8% i ett Tyskland, där industriarbetarnas löner till och med är högre än i Sverige. Dags att öka den offentliga sektorns verkningsgrad Så vad är det då som gör att vi har så svårt att konkurrera? En globalt konkurrenskraftig produktion i Sverige förutsätter att vi också har en internationellt 50 konkurrenskr fa tig kompetens inom utbildning och forskning, transport oc logistik, ledar ks ap och affärsmannaskap, liksom att vi har komplexa pro du t onsom port och system och ett kluster av interna starka företag. u duk iion n t onationei elllt Några av dessa funktioner har vi redan på plats. Men två av dessa – utbildning och transporter, som har va riit Sveriges starka områden hi ts oriskt och som gav oss en konkurrensfördel f ånr ån 1870 fram fram till 1970, har sedan dess vi id en internationell jämförelse tappat orden i konkurrenskr fa t och verkningsgrad. Inom utbildning har detta visat sig genom usla resultat i Pi isa r t Sv d en i at ordentligt sa-undersöknder ningarna samtidigt som kostnaderna för utbildningssektor n ök Samtidigt har den lå ga inom gods- och persontransporter lt n fö samhällskostnaden f n ökat dramatiskt. ga tillgäng igheten gän l ghe en te resu erat i att industrin f rlorar 1,5 miljarder kr å/ r i intäkter, samtidigt som n för persontransporter gene er rar 3,5 m a - der kr i förluster. ilj r Sverige har med andra ord en väldigt stor outnyttjad potential genom att öka den offentliga sektorns verkningsgrad Som det är idag, så bidrar dess ka rns verk ngsgrad.. ineffektivitet t den svenska indu ko kurr som v a m ss tet till att hämma ndustri in t hä ns n urrensk aft. O h s det ju inte få fortsätta att vara. Här finns det exempel pe v mycket Fiin an , raft. Och så kan a at is mycke som är det land som sk mest utbildning per a sad krona (verkningsgr ad . r s t satsad ad) Ind strins stora h m xa ndu ustrins stora hemläxa Men behöver inte indu d strin göra något? Självkla rt.rt T taotaleffektiviteten inom exem ep l isis exem v i k n lära av F nlland m apar