GRATTIS VARBERGA! Förtjust i sin lägenhet – och i
sitt Varberga Mona Ericsson tittar ut över gården och säger: – Många har undrat varför jag har bott kvar i Varberga i alla år. Men om man trivs, varför ska man flytta då? En skilsmässa gjorde att hon hamnade i Varberga 1994. Men helt obekant med stadsdelen och lägenheterna var hon inte. – En av mina döttrar bodde ett tag i en likadan lägenhet som min, fast spegelvänd. Och hennes lägenhet var jag väldigt förtjust i. Adressen är Varbergagatan 7 och och där har Mona bott i snart 21 år, förutom sju månader 2009 när den stora renoveringen av Varberga startade. Mona och de andra hyresgästerna på hennes gård var de första att evakueras. – Evakueringen gick så bra, jag fick mycket hjälp av både ÖBO och flyttfirman. Jag bodde i 188:an mittemot Mariakyrkan från april till november 2009. Sedan var det dags att flytta tillbaka till en totalrenoverad lägenhet, där en del var sig likt och annat inte. – Jag saknar en del förvaring, och så är jag irriterad på att fönsterbrädorna är för smala för att placera lite större krukor på. Men det är bra med gemensam dusch och toa, badrumsskåpet är toppen och så har den yttre miljön blivit väldigt fin, säger Mona och jämför det Varberga hon flyttade till med hur det är idag: – Då var det ofta stökigt och bråkigt. Nu är det mycket lugnare. 10