Nordens Tidning 1
Finland 100 år Finland firar 100 år som självstän
dig nation Finlands geopolitiska läge har historiskt inte varit avundsvärt och det har satt sin prägel på vårt mesta grannland Finlands politik som nu självständighetsfirande 100-åring. F 24 inlands 1900-talshistoria är både dramatisk och blodig. Först ett brutalt inbördeskrig 1917–18 och sedan två hårda, självständighetsbevarande krig mot Sovjetunionen 1939–40 (Vinterkriget) och 1941–44 (Fortsättningskriget). Att Finland ändå alls klarade att överleva som självständig nation var nära nog lika osannolik som en lottovinst. Men för att inte onödigtvis provocera den stora grannen i öster följde efter krigen många år av försiktigt balanserande och realpolitiska anpassningar – Paasikivi-Kekkonen-linjen – visavi den stora grannen i öster. Men sedan Sovjetunionens kollaps 1991 ökade Finlands spelutrymme under den skicklige Mauno nordens tidning nr 3 | 2017 Koivisto (president 1982 – 1994). Sedan 1995 är Finland en EU-medlem, men till skillnad från Sverige och Danmark även en del av euroområdet. På den senare punkten gjorde Finland ett i backspegeln strategiskt felval. Finsk industri och konkurrenskraft har fått betala dyrt för sitt byte av marken mot EUEuron. Åren efter finanskrisen 2008 gick Finland igenom ett stålbad. Många tunga industriföretag slogs ut och mobiljätten Nokia tvingades till stora neddragningar. Och det fick Finland svårare att parera genom sin låsning av valutan och anslutningen till valutaunionen EMU. Handlingsutrymmet för inhemska, ekonomiska stimulanser var därmed begränsat. Hade landet däremot haft samma läge som Sverige utan låsning till EMU så hade Finland haft lite lättare att motverka en växande arbetslöshet och kunnat föra en lite mildare krispolitik. I Finland liksom många andra europeiska länder tappade Socialdemokraterna i regeringsställning många röster i kölvattnet av finans- och arbetslöshetskrisen. Det raset höll i sig också över och efter riksdagsvalet 2015 då populistiska sannfinländarna passerade Socialdemokraterna och blev landets näst största parti efter Centern som efter valet också tog över statsministerposten ( Juha Sipilä). Tillsammans med SannFin och Samlingspartiet bildade man då en rent borgerlig regering. Den regeringen föreslog sedan stora nedskärningar av välfärden, sämre a-kassa, färre semesterdagar och sänkta löner. protesterna kom då som brev på posten. Många och stora demonstrationer och strejkande fackliga medlemmar följde. Regeringen tvingades backa något och förhandlingar följde också mellan arbetsmarknadens parter. 2016 kom så en uppgörelse mellan arbetsgivarna och olika fackförbund om ett “konkurrensavtal” och med innebörden att löntagarna skulle arbeta 24 timmar mer per år utan lönekompensation (= inre devalvering). FOTO: Olga 1969/wikiMedia cOMMOnS FOTO: Sandra ScraMM/ShuTTerSTOck.cOM FOTO: gerT OlSSOn/ShuTTerSTOck.cOM