Nordens Tidning 1
Boktips energin som de hade under de tio dagarna
var nästan oändlig. Det var härligt att se hur, från första början, alla togs genast med och att ungdomarna från de tre olika länderna hade så mycket gemensamt. Hela lärorika vistelsen kulminerade med en finsk-isländskafghansk afton på Framnäs. Ungdomarna förberedde hela programmet själva, och det var många inbjudna gäster på plats. Kvällen började med Jean Sibelius Finlandia för att uppskatta Finland som detta år fyller 100 år som självständigt land. Den finska delen av programmet fortsatte sedan med sketcher, musik och en frågesport. Efter detta fick åhörarna njuta av uppläsning av en isländsk saga, på isländska, förstås. I den afghanska delen presenterades två traditionella danser, vilket verkligen fick publiken att le och till slut applådera hårt. Studerandena avrundade kvällen med att alla kom tillbaka till estraden och sjöng tillsammans, efter vilket gästerna fick njuta av delikatesser och maträtter från alla tre länderna. under VIstelsen på Framnäs blev ungdomarna goda kompisar. Det var många som inte visste någon av de andra deltagarna innan kursen började, och de sade att de hade tillbringat hela sommaren genom att vara nervösa över hur kursen skulle bli och om de skulle få några kompisar. Som en av deltagarna sade visade det sig snabbt att nervositeten hade varit helt onödigt. ”Jag njuter så mycket av att få vara här!” sade hon ett par dagar innan det var dags att åka hemåt. Allt detta visar på ett bra sätt hur öppen, avslappnad och uppmuntrande stämningen på kursen var. Denna stämning hjälpte ungdomarna att våga använda svenska språket hela tiden under kursen, att våga visa sina talanger, och att våga vara sig själva. Alla som deltog i kursen behövdes för att kursen blev så lyckad. Under kursen diskuterade ungdomarna mycket bland annat de likheterna och skillnaderna som finns i ungdomslivet i Finland, Island och Afghanistan. Även om det finns mycket som är annorlunda fick deltagarna se att oberoende av var vi kommer är vi ändå likadana som människor, vilket, utöver svenska språket, också var viktigt att lära sig. Nu är Framnäskursen för detta år förbi. Förhoppningsvis får denna fina tradition fortsätta också nästa sommar, för denna givande kurs visade att svenska språket verkligen har förmågan att förena unga människor, även över statsgränserna! MirJa TOSSavainen SkriBenTen är en Blivande SvenSklärare Från öSTra Finland, SOM JOBBade SOM reSeledare Och MedhJälPare På kurSen Barentsregionen dokumenterad Gränsöverskridande nätverk skapar de konkreta resultaten i Barentssamarbetet. Bäst känt är Barents pressnätverk som verkat sedan 1995. ett annat producerande nätverk är Barentshistorikerna som funnit varandra över riksgränserna sedan början av 2000-talet. För ett par år sedan gav det under ledning av professor Lars elenius vid Luleå tekniska universitet ut välskrivna historieboken ”The Barents Region: a Transnational History of subarctic Northern europe”, rik på fakta och analyser som främst vänder sig till universitetsstuderande. den har följts upp med ett imponerande mammutverk ”encyclopedia of the Barents region”, rikt illustrerad i två band på 1 150 sidor, utgivna av Pax forlag i Oslo, som också krävt drygt tio år att framställa med mer än 300 bidragsgivande historiker från de fyra Barentsländerna. huvudredaktör för encyklopedierna är Mats-Olov Olsson från umeå universitet, men även lars elenius har haft en framträdande roll. – nedmonteringen av järnridån i början av 1990-talet lämnade paradoxalt nog människorna som lever i nuvarande Barentsregionen att möta en mer oviss framtid, skriver i ett förord frontalpersonerna Thorvald Stoltenberg, tidigare norsk utrikesminister som initierade Barents euro-arktiska region som sjösattes i kirkenes 11 januari 1993, och Michail gorbatjov, Sovjetledaren som med sitt Murmansktal hösten 1987 öppnade dörren för ett nytt samarbete mellan ryssland och norden som inte varit möjligt sedan ryska revolutionen 1917. de hoppas att ”medborgarna i Barentsregionen ska fortsätta längs den valda vägen till en fredlig och hållbar utveckling av hela regionen”. encyklopedierna är uppslagsverk som ställts upp i bokstavsordning. de tar upp tretton ämnesområden; arkitektur; kultur, konst och media, demografi och etnografi; ekonomi; utbildning och vetenskap, miljö; historia; språk, rättsliga frågor, folk; platser; politik; och religion. inom områdena tas som exempel upp ursprungsbefolkningens byggnadstraditioner, kyrkstäder som gammelstad, olika kulturyttringar, samerna, koloniseringen av nordvästra ryssland, kommunikationer, handel, olja och gasutvinning, gruvor och metallurgisk industri, skog och skogsindustri, energifrågor, renskötsel och fiske, universitetsutbildning och forskning, kärnkraft och kärnvapen, olika historiska händelser och krig, lagstiftning om naturresurser, framträdande personligheter i Barentsregionen, orter och delregioner, politiska frågor och tvister samt laestadianismen, ortodoxa kyrkan och samernas trosutövning. en aktivt verksam, gränsöverskridande Barentsregion måste bygga på kunskap som ett första steg. därefter på människornas, civilsamhällenas och myndigheternas samarbete, ömsesidiga förståelse, undvikande av misstag och handlande. Skaffa dig kunskap allra först, agera sedan! lärde mig nobelpristagaren alva Myrdal, vars sista närmaste medarbetare jag hade förmånen att bli i början av 1980-talet. Barents historiebok och encyklopedierna ger oss de verktyg vi behöver för detta. Omfånget och de engelskspråkiga texterna gör det svårt för många personer att tillgodogöra sig verken. de bör finnas som uppslagsverk på bibliotek. universitet och skolor kan rekommenderas använda materialen i undervisningen och studieförbunden i folkbildningen. i oktober blir Sverige ordförandeland i Barentsrådet och redan från 1 juli i östersjöstaternas råd. Finland är ordförande i arktiska rådet. det ger flera plattformar, som borde användas för att handla på olika områden och inte bara prata Barents inför samarbetets 25 årsjubileum om ett halvår. vid Balkongaktiviteterna tävlade piteungdomar och kursdeltagarna i många olika spel. pitepojkarna i förgrunden tog hem segern, och flickorna från Finland blev goda tvåor. gunnar laSSinanTTi nordens tidning nr 3 | 2017 27