Tidningen Energi 1
att myndighetsbeslut ska gå att överklaga. Så vad
gör Ellevio om regeringen ändå driver igenom sin ambition? – Helt klart är vi inte nöjda om vi får en förordning som strider mot EU-direktivet. Men hur vi ska agera då har vi inte tagit ställning till ännu, säger David Bjurhall. En eventuell process i EU-domstolen skulle enligt honom både bli mer komplex och mer utdragen än de rättsprocesser som förts i svenska förvaltningsdomstolar angående företagens intäktsramar. – Det troliga är att vi då under hela nästa reglerperiod inte skulle veta vilken tillåten intäkt vi har att förhålla oss till. David Bjurhall betonar att Ellevio i grund och botten inte vill föra några rättsprocesser, men att detta förutsätter en samsyn som åtminstone hittills har saknats. Enligt Ronald Liljegren, chefsjurist på Energiföretagen Sverige, försöker både branschorganisationen och enskilda elnätsföretag nu påverka departementet till att utforma en intäktsramsförordning som "går att leva med". Inget självändamål – Att gå till EU-domstolen är inget självändamål, kanske kan vi få till en acceptabel lösning. Den känsligaste punkten, enligt Ronald Liljegren, är Ei:s förslag om att efterhandsjustera den riskfria räntan, den parameter som väger tyngst när den så kallade kalkylräntan fastställs. Kalkylräntans nivå har en helt avgörande betydelse för hur mycket elnätsföretagen har möjlighet att få betalt av kunderna. Den stora stötestenen är ur vilket perspektiv denna ränta ska beräknas: Långsiktigt och framåtblickande, som företagen förordar. Eller kortsiktigt och i efterhand, vilket Ei och kanske även regeringen vill. – Efterhandsjustering enligt Ei:s modell kan branschen knappast acceptera, då finns det risk för att det blir rättslig prövning, bedömer Ronald Liljegren. Ronald Liljegren. ”Man kan inte stirra sig blind på enbart hur den riskfria räntan fastställs” Han lyfter även fram den besynnerliga situation som skulle uppstå om regeringen introducerar ett nytt sätt att beräkna den riskfria räntan för elnätsföretag, samtidigt som den nuvarande beräkningsmetoden behålls för gasnätsföretagen – som i de flesta avseenden lever under samma villkor. För gasföretagen ska Ei fastställa nya intäktsramar redan i höst och för dem har inga förändrade ränteberäkningar aviserats. – Men den riskfria räntan för liknande långsiktiga investeringar måste ju rimligen vara en och densamma, påpekar Ronald Liljegren. Liknande regler önskvärt Tony Rosten, biträdande generaldirektör på Ei, håller med om att det på sikt är önskvärt med likartade regler för elnät respektive gasnät. – Om regeringen går på vår linje när det gäller elnätföretagens intäktsramar, så är det troligt att vi kommer att se över reglerna på gassidan inför den tillsynsperiod som börjar 2023, säger han. Tony Rosten anser inte att en situation med olika regler under en övergångsperiod vore orimlig. – Man kan inte Ministern: Regleringen är för slapp POLITIK Dagens elnätsreglering är för slapp, tycker regeringen. Elnätsföretag har rätt att höja sina priser, fast det inte känns rätt. – Regelverket har inte varit tillräckligt balanserat, säger energiminister Ibrahim Baylan. Den senaste mandatperioden har domstolsprocesserna runt elnätsregleringen inneburit att elnätsföretag vid flera tillfällen har fått rätt att höja sina elnätspriser, tvärt emot Energimarknadsinspektionens önskan. Energiminister Baylan tycker att nätägarna kunde tyglat sig bättre. Istället har de passat på att höja priserna när de har kunnat. Ingen i branschen vet när det kan ske nästa gång, till det är gällande elnätsreglering för kortsiktig, så då gäller det att passa på när behovet för investeringar ökar. Ibrahim Baylan. Ministern som elkund – Energibolagen brukar försvara sig med att de har gjort stora investeringar, men Energimarknadsinspektionens rapport har visat att så inte är fallet. Det har varit väldigt lite investeringar i elnät, säger Ibrahim Baylan. Han ser helst prishöjningarna ur elkundens perspektiv även om elnätsföretagen juridiskt sett har rätt. – Elnätsområdet är ett naturligt monopol och att pressa fram omotiverade prishöjningar utan alternativ för kunden är osmart. Enligt marknadsmodellen ska konsumenterna ändå betala för elnätsinvesteringar? – Det frågan gäller är om det verkligen är det man betalar för eller om man bara ger bolagen större marginaler. Tony Rosten. stirra sig blind på enbart hur den riskfria räntan fastställs. Det viktiga är att den metod som väljs harmonierar med de övriga parametrarna som används för att ta fram en kalkylränta, förklarar han. Jobbar i sommar – Deras otydlighet underminerar elkundernas tilltro, och vi pratar om stora multinationella bolag som omsätter tiotals miljarder kronor, säger Ibrahim Baylan. Samtidigt är regelverket för slappt? – Ja, i högsta grad. Balansen mellan bolagens avkastning och konsumenternas rätt till rimlig el fungerar inte, säger Ibrahim Baylan. – Nu ligger ett förslag om förändrade regler på riksdagens bord. Vi kommer att gå vidare nu i sommar med att förändra i förordningarna. BJÖRN FORSMAN MORTEN VALESTRAND Nr 4 2018 Tidningen ENERGI 19