Tidningen Energi 1
Nyheter utrikes Ny organisation ska få fart på Eu
ropas batteriindustri BILLIGARE BATTERIER ganisation för främjande av batteriutveckling och lagring är under bildande i Bryssel. European Battery Alliance (EBA) ska mobilisera europeisk batteriindustri i kampen mot framför allt amerikanska och asiatiska företag för att ”ta hem” tillverkningen till vår världsdel. – Vårt mål för EBA är enkelt, men utmaningen är enorm. Vi vill, nästan från början, skapa en konkurrenskraftig och hållbar tillverkning av batterier i Europa som stöds av en helt igenom EU-baserad värdekedja. Det säger EU-Kommissionens ansvarige för Energiunionen, Maroš Šefčovič, vid Industry Days Forum on Batteries i Bryssel nyligen. – Jag säger ”nästan”, för att vi har det som krävs för att bli världsledande: stark forskning och innovation, ledande företag inom hela värdekedjan, stark återvinningskompetens, en högt kvalificerad personalstyrka, ett attraktivt ekosystem, Vi har politiskt, reglerande och ekonomiskt stöd, men ... – Vi har ännu inte en uppskalad tillverkningskapacitet i battericeller! År 2025 är den europeiska batterimarknaden värd 250 miljarder euro per år, lika mycket som den danska ekonomin. Vill vi lämna detta till våra globala konkurrenter? En av deltagarna tillsammans med Maroš Šefčovič var Northvolts vd Peter Carlsson, som skulle presentera frontlinPriset på litiumjonbatterier fortsätter att falla, bara sedan 2016 har det fallit 24 procent. 1 200 USD/ kwh 800 400 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 KÄLLA: BLOOMBERG NEW ENERGY FINANCE SURVEY jen i batteritillverkning från sitt svenska perspektiv (Skellefteå, Västerås). Att det finns en potential i denna europeiska batterisatsning är otvetydigt. Svenska Energimyndigheten inbjöd till två batteriseminarier på den stora kraftsamlingen Nordic Clean Energy Week i Malmö i slutet av maj med deltagare från hela världen. BENGT MAGNUSSON KONKURRENS En EU-orPaul Voss håller värmen uppe i Bryssel FJÄRRENERGI Fjärrvärme och fjärrkyla har en central roll i hållbara städer, men inom EU finns en felaktig bild att fjärrvärme inte behövs framöver. Det menar Paul Voss, vd på branschorganisationen Euroheat & Power, när han inledde Fjärrvärmedagar i Stockholm 25–26 april inför 200 personer i publiken. Paul Voss är en mycket skicklig banérförare för värme- och kylfrågorna gentemot EU-kommissionen och EU-parlamentet. Det är inte fel att påstå att han är den som har lyft sina frågor in på Kommissionens bord och med sina kontakter i Europaparlamentet gjort politiska inbrytningar i de olika läger där det kubbas om den förnybara och klimatuthålliga energiframtiden. I Stockholm påminde Paul 20 Tidningen ENERGI Nr 4 2018 Voss om att det faktiskt handlar om halva energibehovet i EU, när vi talar värme/kyla. Om detta visste Bryssels makthavare föga i början av innevarande årtionde. Det dröjde ända till februari 2016 innan Kommissionen publicerade sin Strategy on Heating and Cooling! Förvirrat läge – Det råder, sade Paul Voss, en förvirring mellan energi, värme och el i EU-apparaten. – Det finns ett alltför stort fokus på förnybar el där, och en felaktig uppfattning, en slags tro på att värmekraven kommer att försvinna på grund av Noll-energibyggnader. Fjärrvärme/kyla uppfattas ofta som en slags ”övergångsinfrastruktur”. Det är fel. Och synd! Paul fortsatte: – Så vi måste utforma vår berättelse ännu bättre, annars förblir uppvärmning och kylning osedda områden i energipoliPaul Voss menar att EU har en felaktig bild av fjärrvärme. tiken och energitekniken. Men koldioxidminskningar i sektorn förblir ett grundläggande inslag i vår lågkolekonomi. – Slutsats: Vi måste göra ett bättre jobb med att berätta för vår historia. Fjärrenergins möjligheter – Ett första steg är nu taget för att få in värmen på EU:s dagordning. En viktig möjlighet är att peka på fjärrenergins del i utvecklingen av hållbara städer, sa Paul Voss. Vi pekar på nya områden: • Kylning-fjärrvärme-fjärrkylning (DHC) • Kraftvärme, central för att öka effektiviteten i produktionen, och koppla samman värme och kyla med el (flexibilitet), distribuera förnybara energikällor och alternativa bränslen, egenproduktion • Termisk lagring (byggnader, värmenät) • Smarta byggnader • Avfallsvärme och -kyla • Integrerad värmeplanering och kartläggning (renovering av byggnader och energibesparingar samt utbyggnad av hållbart utbud och energiinfrastruktur samordnas). – Det andra steget är att lansera en övertygande, långsiktig vision för fjärrvärme och fjärrkyla. Och det gör vi nu i samband med förhandlingarna om EU-kommissionens Vinterpaket. BENGT MAGNUSSON FOTO: BENGT MAGNUSSON