Tidningen Energi 1
En tredjedel av kraftvärmen hotas av nedläggning
EFFEKTBRIST Runt 1 500 MW kraftvärme eller mer än en tredjedel av dagens produktion hotas av nedläggning de närmaste åren. Det visar en kartläggning som Energiföretagen Sverige har gjort. Det låga elpriset gör att det inte lönar sig att driva vidare anläggningarna. – Enligt en uppskattning som vi gjort av de planer vi känner till idag hotas i storleksordningen 1500 MW kraftvärme att läggas ned, säger Lina Enskog Broman, ansvarig för kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla på Energiföretagen Sverige. Siffran är en uppskattning, men Lina Enskog Broman. kan vara ännu större. Föreningen genomför just nu en närmare studie för att ta fram en säkrare siffra för hur det ser ut med kraftvärmeplanerna i landet framåt. Viktig produktion vintertid 1 500 MW svarar mot drygt en tredjedel av landets kraftvärme på 3 500 MW, som årligen producerar cirka 15 TWh tillsammans de senaste åren. En stor del av denna produktion sker vintertid när effektbehovet är som störst i landet. – Det handlar om Värtaverket i Stockholm är ett av de kraftvärmeverk som hotas av nedläggning de kommande åren. FOTO: ARVID RUDLING ENERGI TIDNINGEN El, Granskar kraftvärmeverk som är byggda mellan åren från mitten 1990-talet till mitten av 2000-talet, som kräver förnyelse investeringar för fortsatt drift, berättar Lina Enskog Broman. Ett stort antal biokraftvärmeverk byggdes under dessa år. Det gäller exempelvis kraftvärmeverk i Falun/ Borlänge, där energibolaget vd Lars Larsson utrycker tveksamhet kring fortsatt satsning. Vattenfall har beslutat att inte förnya sitt befintliga kraftvärmeverk i Uppsala och satsar enbart på hetvattenproduktion. Möjligheten till att installera en turbin i efterhand finns dock kvar. Ett annat företag som är tveksamma till förnyelseinvesteringar i kraftvärme är landets största kraftvärmeföretag Stockholm Exergi, med flera block på tillsammans 700 MW el. För fortsatt drift krävs kontinuerliga nyinvesteringvärme & kyla ar för att hålla tekniken i trim. – Med rådande förutsättningar är risken stor att det inte går att bygga eller återinvestera i kraftvärme. En sannolik utveckling är att kraftvärme motsvarande 450 MW el kommer att tas ur drift inom fem år, säger Fabian Levihn, R&D manager på Stockholm Exergi. Det gäller dels två block vid Värtaverket och dels Hässelbyverket som kommer att läggas ner. Det sistnämnda verket är från 1950-talet och är på 70 MW el. Stockholm Exergi har planer på att ersätta Hässelbyverket med en ny anläggning i Lövsta, men det är ännu inte fastslaget om det är möjligt att bygga kraftvärme. – När det ”När det gäller Värta verket handlar det dels om att stänga kolanläggningen med 145 MW el” gäller Värtaverket handlar det dels om att stänga kolanläggningen med 145 MW el. Därutöver står vi inför ett vägval i att lägga ner eller modernisera det största kraftvärmeverket med över 200 MW elproduktion. Elmarknaden styr ju inte direkt åt rätt håll här, påtalar Fabian Levihn. Fabian Levihn. Nr 4 2018 Tidningen ENERGI 27