Tidningen Energi 1
Tema Val 2018 ANALY S Energipolitikens nya agenda
Trots den efterlängtade energiöverenskommelsen är det många frågor som fortfarande saknar lösning. Tidningen Energi har spanat i kristallkulan och listar frågorna som kommer stå i fokus den kommande mandatperioden. Energifrågorna är viktiga för politikerna, det är ett område som påverkas av och måste anpassas till EU. Det är också en viktig skattebas. Det är dessutom frågor som berör alla, vi behöver el för nästan allt vi gör och vi behöver värme och varmvatten. Det är tjänster energiföretagen levererar och de tas ofta för givna. Nu är det bara tre månader kvar till valet. De politiska partierna fokuserar på att vinna röster, att visa hur de skiljer sig åt och vad de kan göra bättre än andra partier. Det blir främst intressant att hitta frågor som engagerar väljarna och där det finns en konflikt. De största valfrågorna rör jobben, integrationen, sjukvård, äldreomsorg, landets ekonomi och skola. Klimat och miljö engagerar också väljarna, men då mer när det gäller transporter. Energipolitiken har haft stora spänningsfält, det har gällt kärnkraftens vara eller inte vara. Men i och med energikommissionens överenskommelse i juni 2016, som skrevs under av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, har partierna kommit överens om de stora dragen i energipolitiken, att Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. ”De frågor som vi lär få se under kommande Alla partier är måna om vattenkraften som en viktig bas i energisystemet. Men nu är det viktigt att regering och riksdag inte slår sig till ro, de behöver fortfarande följa frågan, och se till att det utarbetas en nationell plan för vattenkraften och få till stånd en väl fungerande vattenförvaltning. Propositionen om elmarknadsfråmandat perioden är inom vattenkraft och elnät” gor beskriver mer allmänt elnät och ger instruktioner till Energimarknadsinspektionen inför ändringar i förordningen. En viktig fråga för regering och riksdag blir om regleringen tillåter tillräcklig vinstmarginal för att nätägarna ska kunna bygga bort kapacitetsbrist, göra långsiktiga investeringar i leveranssäkerhet och i smarta nät. Debatten har bara rört sig om höga taxor och stora skillnader i taxe nivåer, inte om kundernas nytta. Behöver ompröva beslut Två frågor behöver regeringen och riksdag ha fortsatt fokus på: effektreserven och kraft-/fjärrvärmen. I juni 2016 förlängdes lagen om Svenska kraftnäts Flera frågor återstår Men alla partier har inte undertecknat överenskommelsen och alla frågor är inte lösta. De frågor som vi lär få se under kommande mandatperioden finns inom vattenkraft och elnät. Under juni har riksdagen fattat beslut om propositioner om vatten kraft och om elmarknadsfrågor inklusive elnät. Men det innebär inte att alla frågor på områdena har fått en lösning. 32 Tidningen ENERGI Nr 4 2018 effektreserv till december 2025. Detta mot bakgrund av energikommissionens fokus på energisystemet efter 2025 med ökad andel förnybar energi. Svenska kraftnät egna scenarier ifrågasätter om effektreservens storlek kommer att räcka den dag vi inte längre har kärnkraften. Politikerna kan behöva ompröva sitt beslut och inte bara förlänga utan också utöka effektreserven. Fjärrvärme/kraftvärme är ofta osynlig i rikspolitiken, men nämndes i energikommissionens överenskommelse som viktig för omställningen av energisystemet, elproduktionen i kraftvärmedelen kan också bidra till effektreserven. Ändå har förutsättningarna försämrats, det handlar främst om beskattning av bränslen och Boverkets regler som snedvrider konkurrensen. För framtiden