Tidningen Energi 1
energipolitiker Miljöpartiet Lise Nordin Energipo
litisk talesperson 1 Partierna bakom energiöverenskommelsen har enats om detta. Nu kvarstår arbetet att ta fram detaljerna och enas om en lagrådsremiss. 2 Miljöpartiet står bakom det investeringsstöd på dagens nivå till år 2020 som finns i statsbudgeten. Stödet behövs några år till för att sedan succesivt kunna fasas ut. 3 Några snabba lösningar finns inte. EU:s utsläppshandelssystem har stor påverkan på lönsamheten och det är positivt med den reformering för höjda koldioxidpriser som Sverige har varit pådrivande för att genomföra. 4 Regeringen avsatte 2017 extra medel till Energimarknadsinspektionen med syfte att kunna förkorta sina handläggningstider när det gäller nätkoncessioner. 5 Svenska kraftnät utgår ifrån att Sverige är ett isolerat nationellt elsystem vilket ju inte är fallet. Idag har vi inga stora effektutmaningar, men det är klokt att nu göra investeringar för att framöver ha större möjlighet att flytta viss last, exempelvis med värmeackumulatorer eller elbilars batterier. 6 Mycket har gjorts de senaste åren för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur för elfordon. Till sommaren införs bonus malus som beräknas öka andelen elfordon som säljs. Vi vill också se ett stopp för fossila drivmedel år 2030. Centerpartiet Rickard Nordin Klimat- och energipol. talesperson 1 Detta är en viktig fråga för Centerpartiet. Hur det ska ske analyserar vi nu och kommer förhandla med övriga partier. 2 Vi vill avskaffa bidragssystemet för privatpersoner och ersätta det med ett grönt avdrag som fås direkt på fakturan, likt ROT. 3 Det är avgörande att ändra Boverkets byggregler som idag missgynnar fjärrvärmen. Vi vill också säkra skogen som produktionskälla för att bättre ta vara på bioenergin. 4 Handläggningstiderna behöver kortas och tillståndsprocesserna generellt behöver ses över, inte bara på elnätssidan. 5 En viktig del är att fortsätta bygga ut överföringskapacitet inom Sverige. Mer el måste kunna transporteras från norr till söder. Samtidigt behöver vi energieffektivisera, inte minst bostädernas uppvärmning. Där kommer Boverkets byggregler in. Vi vill också få igång utbyggnaden av användarflexibilitet, exempelvis genom att se över elskatten och göra den flexibel beroende på pris. 6 Grön bilbonus på upp till 100 000 kr för de miljösmartaste bilarna. Vi vill också ha en miljölastbilspremie och satsa på utbyggnad av fler teststräckor för elväg. Vi vill ha en nationell elektrifieringsstrategi för hela transportbranschen, och avskaffa elskatten för bussar och båtar, på samma sätt som för tåg. Liberalerna Maria Weimer, Energipolitisk talesperson 1 Vi stödjer inte subventioner till havsbaserad vindkraft. Det är ett av skälen till att vi ställde oss utanför Energiöverenskommelsen. 2 Vi vill avskaffa investeringsstöd till solpaneler. Solenergin är redo att stå på egna ben. 3 Vi vill att energibolag i högre grad ska utnyttja spillvärme till fjärrvärme. Vi skulle också vilja se energiåtervinning från avfall med målet att inte innehålla något fossilt från exempelvis plast. 4 Tillståndsprocessen bör kortas om möjligt utan att avkall på hållbarheten och den lokala förankringen i besluten. 5 Omfattande subventioner till ny vind- och solkraft pressar ner elpriserna och tvingar därmed fungerande fossilfri elproduktion (kärnkraft och kraftvärme) att stänga i förtid. Subventionernas avigsidor är många. Dess förtjänster är inga eller möjligen ringa. 6 Klimatinvesteringar måste vara långsiktiga och komma fler till del: tåg, cykelbanor, laddstolpar. Vi vill införa en omvänd miljöbilsbonus, den som köper en ny bil som smutsar ner mycket ska betala mer i skatt än den som köper en klimatsmartare bil. Därtill vill vi reformera förmånsvärden och reseavdraget på ett klimatsmart sätt. TEXT: MIKAEL ZACKRISSON Kristdemokraterna Penilla Gunther Näringspolitisk talesperson 1 Vilken modell vi föredrar återstår att se eftersom det är en del av energiöverenskommelsen som ännu inte är färdig. 2 Vissa riktade subventioner kan vara nödvändiga under en begränsad tid för att nå klimatmålen 2040. På sikt oroas vi dock av de utökade subventionerna, de riskerar vara skadliga för solelsmarknaden. 3 Vi vill gärna se en utveckling där kombinationen av energislag ger både el och värme. För detta krävs ett ökat användande av förnybara energislag. 4 Vi vill, med bibehållen rättssäkerhet, korta de ofta komplexa tillståndsprocesserna. 5 En rad åtgärder måste till för att lösa effektbehovet, både nu och på sikt. Allt från att säkerställa kraftvärmens fortlevnad och se till att vi har tillgängliga effektreserver, till att underlätta för industrin att ha förutsättningar att producera el själva. Vi måste också effektivt kunna både importera och exportera el. 6 Vi ser flera innovativa projekt runt om i landet, både elektrifiering av vägar likväl som nya lösningar från fordonsindustrin. För att påskynda detta jobbar vi aktivt för att säkerställa svensk gruvnäring och dess möjligheter att bryta innovationskritiska metaller. Vi vill också se ändringar i den s.k. pumplagen så att bensinstationer ska kunna erbjuda el som alternativt drivmedel. Nr 4 2018 Tidningen ENERGI 41 M & SD på nästa sida