ÅRETS HÖGTIDER Najim vill ha större medmänsklighe
t året runt ”Jag önskar att det alltid var ramadan” Klockan har precis passerat kvart i tio. Solen är på väg ned. I köket hemma hos Najim Al-Ganas dukas det upp mat. Det är söndagen den 27 juli, den sista fastedagen i ramadan. I morgon är allt som vanligt igen. Under ramadan laddar varje rättrogen muslim sina religiösa batterier. Det innebär bland annat att det är extra viktig att hålla tungan i styr och inte säga dumma saker, att behandla andra människor väl, att bjuda på mat när fastan bryts, att högakta sin familj och undvika ilska, våld, avundsjuka och girighet och skänka pengar till fattiga. Ramadan innebär också att varje muslim ber till Allah mer än vanligt (sex böner istället för fem om dagen) och önskar förlåtelse för begångna synder och vägledning att leva rättfärdigt. – Man kan sammanfatta ramadan med två ord; medmänsklighet och gemenskap, säger Najim, som upplevde sin första ramadan som åttaåring i ett flyktingläger i Saudiarabien. – Sin första ramadan, den glömmer man aldrig. Det värsta var att man inte fick dricka vatten. Jag fuskade i början och tog ett glas när ingen såg. Att inte få dricka är 14 fortfarande det svåraste, särskilt de första fem dagarna. Sedan anpassar sig kroppen. Nu är Najim 29 och i år är det första gången han är med om ramadan i Sverige under sommaren. Det beror på att den muslimska kalendern följer månens faser och därför inte infaller vid samma tidpunkt varje år. Som numera erfaren fastare vet han hur han ska lägga upp fasteperioden för att klara den så bra som möjligt. – Jag fastar 21 timmar om dagen under ramadan. Framför allt gäller det att inte äta och dricka för mycket när fastan bryts efter solnedgången. Najims son Bilal är fem år. Han och många andra barn vänjer sig gradvis vid fastan genom att till exempel bara avstå från mat och dryck en kortare tid av dagen. Vissa får lov att stå över fastan, bland annat gamla och sjuka samt gravida eller ammande kvinnor. Den som annars avstår