Advokaten 1
fullmäktige pakta motstånd han mött då han varit
ute på avdelningarnas möten. Ett ännu starkare motstånd än vad som nu framgår av siffrorna. Han sa sig ha svårt att se hur styrelsen skall kunna besluta i strid med vad en så stor del av kåren vill i en så viktig fråga. Lundblad ifrågasatte fullmäktiges möjlighet att instruera styrelsen, men demokratiskt sett är det bra trots att det inte är bindande. Han yrkade bifall till motionen. Lars-Erik Saltin, Saltin & Partner Karlskoga, sa att hans uppfattning var att man inte skall ta någon risk att solka ner förtroendet för kåren. Om dispensförfarandet införs vet man inte vad det innebär, det är ju något som skall kontrolleras i efterhand. Axel Calissendorff, Roschier, berättade att han var med och fattade styrelsens beslut år 2004 (som dåvarande styrelsens ordförande, red.anm). Calissendorff sa sedan att han ville visa hur det egentligen ser ut i den svenska advokatverksamheten: – För det första. När det gäller inställningen till en modernisering av de etiska reglerna, Roschier är för modernisering. Man förordar en harmonisering inom CCBE, man värnar kärnvärdena och är motståndare mot att flera budgivare i en controlled auction skall kunna företrädas av samma byrå. – För det andra. Det går bra för stora byråer även efter år 2004 när det vägledande uttalandet antogs. Man har gått från 3,1 miljarder till 4,5 miljarder. – För det tredje. Antalet jurister på de stora byråerna ökar. Sedan år 2002 har man ökat från 1200 till 1500. – För det fjärde. Sedan 2002 har inget dramatiskt inträffat vad gäller marknadsandelar. Svenska byråer deltar i flest svenska transaktioner. Det går bra och svenska byråer tar marknadsandelar i förhållande till byråer med kontor utanför Sverige. – För det femte. En viss omfördelning har skett av intäkterna per delägare. De byråer som följer de tre stora har haft en mycket god utveckling. De stora som har expande20 ADVOKATEN NR 6 • 2008 rat har inte lika stor del per delägare jämfört med dem som inte expanderat. Det är en del av förklaringen. Det är inte hotet från utlandet. – För det sjätte. Styr egenintresset? Det behöver i och för sig inte vara fel. Dock inte för Roschier. Man har i Finland samma marknadsposition som MSA och Vinge har i Sverige. Det är inom Roschier okontroversiellt att behålla konfliktreglerna. Man värnar om ett långsiktigt förtroende för kåren. – För det sjunde. Man kan enas om att reglerna inte innebär något negativt i ekonomiskt hänseende. Affärsjuristerna har en bättre utveckling än andra konsulter och de har störst förtroende. Debatten bör handla om att vårda förtroendet. Det är särskilt olyckligt med en dubbel representation vid så kallade contract races. Om tvister uppkommer och det blir edition i kompanjonens kontor, då är man ute på hal is. Sakskäl bör avgöra, inte ett tryck från de största byråerna. Axel Calissendorff avslutade med att yrka bifall till motionen. Fred Wennerholm, Setterwalls, berättade att han hade lyssnat på de sakskäl som presenterats men att han ville ge en annan vinkel, en historisk tillbakablick. – Setterwalls fyller 135 år nästa år. Advokatsamfundet bildades 1887. Firman startades 1874. Man var en pionjär i tiden och förebilden kom från kontinenten. Det var trögt för de svenska sakförarna. Den stora kampen handlade om att vinna förtroende från den stora allmänheten. Den långsiktiga synen om lojalitet mot klienten har burit frukt. De senaste 10 åren har det förekommit ett antal skandaler. Revisorerna är ett exempel, de har kört huvudet i väggen efter att ha utnyttjat systemet på ett sätt som gör att de har svårt att komma igen. Nu har banker, försäkringsbolag och andra finansiella institut svårt att förstå vad orsaken är. Är det ett systemfel? Ett problem är att man försökt sitta på så många stolar som möjligt, till slut kolliderar intressena. För Advokatsamfundet är det nu viktigt att inte förväxla de stolar man sitter på. Förra veckans beslut från Finansinspektionen är en fingervisning för en stor aktör trots att inget inträffat som skadat något annat än förtroendet för hur samhällssystemet fungerar. Detta visar att det är en stor efterfrågan på att samhällets aktörer definierar sina roller och lever efter dem. Fred Wennerholm yrkade bifall till motionen. Hans Potilla Strömsnes, Wistrand, förklarade att han sätter de etiska värdena högt. Debatten som varit har medfört att de stora byråerna engagerat sig i samfundsarbetet och det är bra. – I slutet på 1800-talet hade dåtidens motsvarighet till advokatkåren dåligt rykte, vilket ledde till att Advokatsamfundet bildades. Idag har kåren ett gott förtroende. Oberoendet och lojaliteten är av särskild vikt. Klienten behöver aldrig känna oro för att advokaten tar hänsyn till något annat än klientens intresse. Klienthatten är på i alla lägen. Detta får man inte tumma på. Även om man har informationsbarriärer, samtycke etc. skulle det vara mycket skadligt för kåren om det skedde ett läckage. Det är viktigt att vi inte tillåter regler som tummar på lojaliteten. Potilla Strömsnes tillstyrkte motionen. Lena Frånstedt Lofalk, Cederquist, berättade att när hon och de andra kursledarna tar emot biträdande jurister på Advokatsamfundets etikkurser är många smått avvaktande och funderar på vad de har där att göra. Efter två dagar är den genomgående erfarenheten att kursdeltagarna lämnar kursen glada och stolta över det yrke de valt och innebörden av det som de inte riktigt förstått innan. – Man har fått ett innehåll i advokattiteln. Advokaten är inte som vilken konsult som helst. Advokaten kan sina kärnvärden, vem som är klienten. De lär sig att lojaliteten mot klienten är det grundläggande, de lär sig om sekretess, frågeförbud, oberoende och frihet från intressekonflikter. Vårt varumärke är välkänt och mycket starkt. Man skall ha en