Advokaten 1
fokus MEDIERNA OCH RÄTTVISAN fallet än. Det jämna
r ut sig när rättegången startar och yppandeförbudet är borta. Men då är det ofta för sent och massmedierna har sin vinkel cementerad, säger advokat Per E. Samuelson. Advokat Hanna Lindblom känner igen resonemanget. – Det händer att en åklagare går ut och berättar vitt och brett om olika fynd eller något annat. Advokaten får frågor, men är begränsad av förundersökningssekretess eller till och med ett yppandeförbud. Jag vet att många kolleger tycker det är jobbigt. Men jag tycker nog inte att den debatten ska bedrivas i media över huvud taget. Jag brukar säga att ”det här kommer vi att bemöta vid förhandlingen”, säger hon. Det största problemet är enligt Hanna Lindblom i stället att den mediala uppmärksamheten drabbar enskilda, inte bara dem som är direkt inblandade i processen – Om man kanske har en misstänkt som är en offentlig person eller det bara är ett uppmärksammat mål kan också föräldrar, syskon och vänner känna sig väldigt ansatta. Det är också jobbigt för anhöriga till mördade eller våldtagna barn, säger Hanna Lindblom, som tycker att detta främst är en pressetisk fråga att diskutera. – Det finns ett problem, att man ibland är så ivrig i den här rapporteringen att man tar egna initiativ och kontaktar presumtiva vittnen för att få snabbare och mer direkta besked. Då kan man förstöra utredningen, säger advokat Tomas Nilsson. dömd i mediedomstolen Men det största problemet är enligt Nilsson ett annat: – Att man gör ställningstaganden och föregriper skuldfrågan. När en misstänkt person namngivits och fått sin bild publicerad, när tidningarna varje dag publicerar nya bevis mot personen, kan allmänheten lätt få uppfattningen att saken redan är klar. När krönikörer och kommentatorer dessutom uttalar sig i skuldfrågan hjälper det kanske inte om man frias av domstolen. Man är redan fälld – i mediedomstolen! Att det här är ett stort problem, och en fråga som kräver diskussion och pressetisk debatt, det är alla ense om. – Domstolarna får svårt att förklara när en 30 ADVOKATEN NR 6 • 2008 person ”dömts” i massmedia och han sedan blir friad i domstolen. I de lägena får domstolarna ofta kritik, säger hovrättslagman Göran Ewerlöf. Advokat Per E. Samuelson har ett förslag till åtgärd mot medier som agerar domstol på egen hand – Jag tror på ökade möjligheter att få skadestånd. Om medierna brister i etiken och namnger personer på felaktiga grunder bör det bli lättare att få skadestånd, och lite högre skadestånd, säger han. medierna påverkar Men vad spelar det egentligen för roll vem som säger vad i medierna? Det är ju ändå domstolen som fäller avgörandet. Per E. Samuelson är dock övertygad om att mediernas rapportering kan påverka domstolen. – Det är självklart! De som agerar i domstolen är människor, och de kan inte undgå att bli påverkade. När jag påpekar för domare att de påverkas blir de ofta förbannade och pekar på sin förmåga till objektivitet. Men all minnesforskning visar att vi inte kan skilja på objektivt och subjektivt som de förutsätter, säger han. Andra advokater och domare är mer försiktiga. Ändå kan man inte utesluta att domare påverkas, särskilt när det är upprörda känslor och starka opinioner inblandade, säger Tomas Nilsson. Hovrättslagmannen Göran Ewerlöf är inne på samma linje. – Vi är människor vi också. Men i vårt arbete ligger att vi ska vara objektiva och vi arbetar väldigt mycket professionellt med att vi ska bortse från yttre faktorer, säger han, och förklarar att han ofta reflekterar över dessa frågor. Vice chefsåklagare Per Lindqvist tror inte att domstolens överväganden påverkas av mediernas rapportering. – Däremot kan nog medierna på olika sätt, åtminstone indirekt, göra så att vissa ärenden handläggs på ett särskilt sätt hos polis och åklagare, säger Lindqvist som menar att medial uppmärksamhet som regel får alla att bli extra noggranna. Per Lindqvists teori får stöd av en rapport av Stefan Wahlberg, som studerat mediernas och rättsväsendets agerande i två fall: när Mona Sahlin avslöjades ha använt sitt kontokort för tjänsten till privata inköp 1995 och efter intrånget i socialdemokraternas interna datanätverk 2006. Wahlberg konstaterar att rättsväsendet inte behandlade dessa båda fall som vilka ärenden som helst. I Sahlinaffären beslutade Riksåklagaren om en förundersökning, medan dataintrånget utreddes med förtur av Rikskriminalen, trots att det i båda fallen rörde sig om misstankar om brott med ganska låga straffsatser. Om denna särbehandling berodde på den mediala uppmärksamheten i sig eller på att misstankarna riktades mot företrädare för höga förtroendevalda kan inte klart sägas.* viktig granskning Men medierapporteringen om brott och rättsväsendet kan inte enbart målas i svart. Bortsett från allmänhetens intresse av att veta vad som händer i samhället och vad skattepengarna används till har journalisterna också en viktig roll som granskare av rättsväsendet. – En objektiv och kritisk rapportering kan naturligtvis beskriva missförhållanden, den kan peka på dåliga inslag i rättsväsendets hantering av olika ärenden, säger advokat Tomas Nilsson, som pekar på hur medierna lyfte fram den rättsosäkerhet som drabbade de så kallade Somaliasvenskarna som ett exempel. Och advokat Per E. Samuelson tycker sig märka en direkt effekt i det enskilda målet av att medierna är där. – Alla skärper sig och blir bättre. Man läser på för att inte framstå som dåligt insatt, domare som kan ha lite divalater när de talar med ombuden skärper sig. Mediernas närvaro leder helt enkelt till ett bättre resultat, säger han. processa i medierna På gott och ont måste såväl advokater som rättsväsendets övriga aktörer allt oftare ta ställning till vad de kan och får säga i medierna. – Det får aldrig bli ett självändamål att prata med medierna. Jag måste alltid fråga mig om det gynnar min klient, säger advokat Hanna Lindblom, som för det mesta väljer att hålla en låg profil när hon får frågor. Advokat Tomas Nilsson är inne på samma linje. Han tycker också att man som advokat måste tänka noga på klientens integritet.