WE 1
1:2017 | DEN DIGITALA MÄNNISKAN NÄR IT-SYSTEMEN B
IDRAR TILL OHÄLSA I den allt mer digitala världen är vi beroende av att våra IT-verktyg fungerar och är anpassade efter våra arbetsuppgifter. Tekniska störningar ökar arbetsbelastningen och gör oss frustrerade och obalanserade. TEXT: EWA ARVE FOTO: VISION »För vår del handlar det om att sprida kunskap och utbilda om de lagtexter som redan finns«, säger Carola Löfstrand, arbetsmiljöspecialist på Vision. Alla anställda har idag rätt till en bra arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen har nu kompletterats med en föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, som började gälla våren 2016, med tydliga regler om bland annat kunskaper, arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. Målet är att minska den arbetsrelaterade ohälsan och då framför allt ohälsa skapad av stress, som dåligt anpassade IT-system bidrar till. IT-systemen är av avgörande betydelse för mångas arbeten och stressen kring strulande system bidrar till att människor på en arbetsplats mår dåligt. På fackförbundet Vision har frågor om arbetsbelastning och digital arbetsmiljö hög prioritet. »Utformningen av digitala verktyg är idag en stor arbetsmiljöfråga. Digitaliseringen förändrar hur du utför arbetet i tid och rum. De digitala verktygens möjligheter har så stort inflytande i vår vardag att många människor numera har svårt att skilja jobb från fritid«, säger Carola Löfstrand, arbetsmiljöspecialist på Vision. Så här vill ingen ha det Att hindras att göra sitt jobb därför att IT-verktygen inte fungerar sätter många anställdas känslor i svallning. Att inte kunna lita på IT-systemet är en konstant stress, som ofta sätter sig i muskler och kan leda till belastningsskador och arbetsmiljöproblem och i förlängningen även verksamhetsproblem. »Så här vill ju ingen ha det. Varken medarbetare, arbetsgivare eller leverantörer. Det ligger i allas intresse att de 14 14 digitala lösningarna har hög användbarhet för verksamheten. Orsaken är ofta bristande beställarkompetens och bristande upphandlingsrutiner när det gäller att fånga upp användarnas och medarbetarnas behov, de som känner verksamhetens arbetsuppgifter bäst. Det är idag ytterst viktigt med en hög beställarkompetens«, förklarar Carola Löfstrand. Missar den digitala dimensionen Antalet anmälda arbetssjukdomar som följd av digitala problem har enligt Arbetsgivaren har ett stort ansvar Det här är arbetsgivarens ansvar enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4: - Arbetsgivare ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa vilket innebär att arbetstagarna inte får ha en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet. - Arbetstidernas förläggning ska inte leda till ohälsa. Redan i planeringen behöver arbetsgivaren uppmärksamma detta, och även se till att det finns tid för återhämtning. - Klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen, till exempel i en policy, och att det finns rutiner och kunskaper för hur kränkande särbehandling ska hanteras, till exempel hur och var de utsatta snabbt ska få hjälp. Arbetsmiljöverket ökat med drygt 70 procent sedan år 2010. Ohälsan drabbar individer, men orsakerna finns främst att finna i hur arbetsgivaren organiserar arbetet och i det sociala samspelet på arbetsplatsen. »På många arbetsplatser missar man ofta problemen kring den digitala arbetsmiljön och arbetsbelastningen blir endast en fråga om underbemanning. Det är arbetsgivarens skyldighet att säkerställa att de digitala arbetsverktygen inte medför risker för anställdas hälsa«, säger Carola Löfstrand. Företagsledningarna behöver nu prioritera det systematiska arbetet för att få en fungerande organisatorisk och social arbetsmiljö och de bör även se till att detta arbete blir en naturlig del i verksamhetsutvecklingen. »Det är väl investerad tid, som leder till lägre sjukskrivningskostnader och en mer driftsäker verksamhet«, slutar Carola Löfstrand. !