WE 1
DEN DIGITALA MÄNNISKAN | 1:2017 2:2016 BLI DIGITA
LT MEDVETEN OCH SÄTT GRÄNSER Den nya mobila tekniken har gjort oss flexibla och gränslösa. Inom många yrken kan vi arbeta när och var som helst. Samtidigt som vi tack vare tekniken blivit dubbelt så effektiva i våra arbeten, så arbetar vi paradoxalt nog idag mer och snabbare än någonsin tidigare. »Risken för psykisk ohälsa – att bli sjuk av stress – ökar enormt i vårt land. Och det är ingen tillfällighet att det sker just nu«, menar Christin Mellner, psykolog och forskare vid Stockholms Universitet. TEXT: EWA ARVE FOTO: STOCKHOLMS UNIVERSITET tekniken - och dessutom om vi väljer att sätta gränser för en arbetsgivare, som har för vana att kräva svar en söndag. Den gränsdragningen tycker Christin Mellner tycker är bra. Hon ser positivt på det drygt ett år gamla tillägget i arbetsmiljölagen om att arbetsgivaren ska »vidta alla åtgärder som behövs« för att förebygga ohälsa. »Att vi kan vara ständigt tillgängliga ska inte gå ut över återhämtningen, som är avgörande för vår hälsa.« Arbetsgivaren ska se till att det finns tillräckligt med tid för att utföra arbetet och organisera verksamheten efter det. Mål och förväntningar ska framföras tydligt, likaså återkopplingen. Vid en orimlig arbetsbelastning har arbetsgivaren skyldighet att disponera om arbetsuppgifterna. Krävs en gränskompetens Det krävs idag medvetenhet för att sätta rimliga gränser. Ofta är det förstås upp till den individuella förmågan att strukturera sitt arbete, säga nej och avgöra när man är färdig. Christin Mellner har själv myntat begreppet »självledande« eller »gränskompetens«: »Att ha förmågan att själv kunna reglera sin arbetsinsats blir allt mer viktigt. Det är mycket olika hur människor förhåller sig till det. Vissa tycker om att jobba hemma, andra har svårt att reglera sina arbetstider och bör därför kanske inte välja att arbeta från hemmet. Det är ju nytt för oss alla om hur vi ska använda den nya tekniken och kunskapen om hur den påverkar oss är än så länge mycket begränsad.« Christin Mellners forskning på Stockholms Universitet inriktar sig på det gränslösa arbetet och vad detta leder till. »Det är förstås individuellt hur olika personer reagerar och agerar, men vår forskning visar att om du låter bli att läsa mailet på söndagskvällen från chefen, så mår du bättre än den mycket plikttrogne, ständigt e-mailcheckande kollegan, vars stressystem inte lugnat sig förrän efter flera timmar in i sömnen«, säger hon. Avgörande för vår hälsa Det handlar alltså om hur vi medvetet agerar och förhåller oss till den nya Christin Mellner, psykolog och forskare vid Stockholms Universitet. 15 Drygt 50 procent av jobben försvinner Enligt en undersökning från Stiftelsen för strategisk forskning, så kommer 53 procent av alla arbetstillfällen i Sverige att försvinna inom 20 år som en följd av den digitala utvecklingen, samtidigt som det kommer att behövas kompetens inom nya yrkesområden. »Vi behöver därför ett flexiblare utbildningssystem, som gör det ekonomiskt möjligt för människor att omskola sig även i höga åldrar för att matcha de kompetenser som framöver kommer att efterfrågas«, slutar Christin Mellner. Så hanterar du det gränslösa arbetet 1. Bli digitalt medveten. Bli medveten om i vilken utsträckning du läser, skriver och besvarar jobbmejl, samtal och SMS utanför ordinarie arbetstid. Bara för att det är tekniskt möjligt måste du kanske inte göra det. 2. Kartlägg och organisera. Se över hur mycket du faktiskt jobbar. Försök organisera arbetet inom ramen för din ordinarie arbetstid. 3. Be om hjälp. Vid för hög arbetsbelastning – be chefen om avlastning och/eller hjälp att prioritera. 4. Chefens ansvar. Som chef och arbetsgivare har du ansvar för att se till att de anställda har en rimlig arbetsbelastning och möjlighet att utföra sitt arbete inom den avtalade arbetstiden. 5. Stötta medarbetarna. Som chef är det viktigt att stötta medarbetarnas egna gränssättningar. Att se till att de kan gå hem i tid, och bara i undantagsfall mejla dem sena vardagar, helger eller under semester. 6. Diskutera riktlinjer. Diskutera gemensamma riktlinjer kring tillgänglighet. Källa: Christin Mellner, Stockholms Universitet.