WE 1
DEN DIGITALA MÄNNISKAN | 1:2017 Med automationen
och den digitala utvecklingen har vårt arbete förändrats i grunden. Allt fler utför idag sina arbetsuppgifter med hjälp av digitala verktyg och många är för sitt arbete helt beroende av digital teknik. Mot denna bakgrund är det särskilt deprimerande att läsa i den av Arbetsmiljöverket beställda rapporten »Digital arbetsmiljö« från KTH och Uppsala Universitet, att när det gäller just digital arbetsmiljö, så använder vi idag gammal forskning och kunskap. Den senaste föreskriften är från 1998. »På KTH undervisar jag studenter, som är yngre än föreskriften. Det känns inte riktigt seriöst, även om den gamla föreskriften är bra och framåtseende. Den behöver dock uppdateras och vi behöver fokusera mer på den nya tekniken och de nya arbetssätten«, säger Jan Gulliksen, professor på KTH och ansvarig för rapporten. Han fortsätter: »Det behövs idag en stark forskning om digital arbetsmiljö och om förebyggande åtgärder. Framför allt behövs bättre metoder för utvärdering av förändringar och införande av IT-stöd i arbetet. Med processinriktade utvärderingsmetoder kan vi få kunskap om vad som fungerar, men också hur och varför, samtidigt som vi stärker deltagarnas inflytande och kontroll i arbetet.« Brister i den digitala arbetsmiljön Flera studier pekar på att de digitala arbetsmiljöproblemen är stora och ökande. Framför allt är det de kognitiva arbets-miljöproblemen som ökar. Statistiken visar bland annat att: • 35 procent av alla i arbetslivet rapporterar att de har ont i övre delen av ryggen eller nacken varje vecka. • 29 procent rapporterar att de varje dag sitter stilla i sitt arbete mer än två timmar i sträck och sju procent i mer än fyra timmar i sträck . • 40 procent upplever sig ha ett så stresssigt arbete att de inte hinner prata eller »Förlorad effektivitet i arbetet på grund av brister i digital arbetsmiljö uppgår varje år till mångmiljardbelopp«, säger professor Jan Gulliksen, KTH. tänka på annat än arbetet under mer än halva arbetsdagen. • 43 procent upplever att de för det mesta inte, eller aldrig, kan bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. För många yrkesgrupper har det skett en snabb och omfattande förändring bara under senare år. »Där man för Arbetstid och fritid flyter ihop Den ökade teknikanvändningen har också lett till att gränserna mellan arbetsliv och privatliv kan suddas ut, vilket i en del 40 % något eller några årtionden sedan inte arbetade med datorer överhuvudtaget, så tillbringar man nu största delen av sin arbetstid vid datorn. Detta kan medföra negativa konsekvenser för såväl individer som verksamheter. Arbetssituationer, som präglas av digitalt arbete, innehåller ofta en kombination av faktorer, som visat sig öka risken för skadlig stress – höga kvantitativa och kvalitativa krav, låg upplevd egenkontroll och svagt upplevt socialt stöd«, säger Jan Gulliksen. upplever sig ha ett så stressigt arbete att de inte hinner prata eller tänka på annat än arbetet under mer än halva arbetsdagen. sammanhang har fått till följd att kraven ökar och upplevd kontroll minskar med utbrändhet som följd. »Ansvaret att skapa balans mellan krav och resurser läggs på individen. För många skapar det osäkerhet om hur de kan uppfylla kraven. Resultatet blir att många arbetar för mycket och får för lite vila«, säger Jan Gulliksen. 9