Nöjesnytt Jönköping 1
När fan blir gammal blir han produktiv – åtminsto
ne i fallet Joakim Thåström. Knappt två år efter det hyllade albumet Den morronen är Sveriges enda riktiga rockstjärna tillbaka med en ny platta och en ny turné. Den 12 november spelar han på en sedan länge utsåld konsert på Munksjömagasinen i Jönköping. thastrom ar tıllbaka D rubbe et är svårt att tänka sig Joakim ”Pimme” Eriksson Thåström snart fyller 58 år. För många av oss som är uppväxta med den gänglige, buttre stockholmaren är han den eviga tonåringen, rebellen och sanningssägaren, som alltid gått emot strömmen och vägrat bli en del av etablissemanget. Förutom det där med tonåringen stämmer det i och för sig ganska bra fortfarande, 36 år efter Ebba Gröns debutalbum We’re Only In It For The Drugs. Det går inte att överskatta Joakim Thåströms betydelse för svensk musikhistoria. Ebba Grön satte på många sätt standarden för inte bara den svenska punken, utan för svenskpråkig, upprorisk musik i allmänhet. Låtar som Ung & Kåt, Häng Gud, Die Mauer, 800 grader och Blå Tåget-covern Staten & Kapitalet är så fast förankrade i det svenska musikarvet att det är svårt att tänka sig hur svenskspråkig rock skulle låta utan dem. Till och med Thåström själv har med åren insett Ebbas betydelse, åtminstone rent personligt. I texthäftet till samlingsskivan Be-bop-a-lula Hela Jävla Dan säger han så här till journalisten Georg Cederskog: –Jag tror seriöst att Ebba Grön räddade livet på mig. Jag vet inte vad det skulle ha varit annars, det hade varit svårt att hitta något annat än musiken att hänga upp tillvaron på. Jag var i sena tonåren en människa med en otrolig svartsyn, den har jag som tur är kommit över. Med Imperiet fortsatte Thåström att utveckla det som Ebba Grön banat väg för, och trots att gruppen bara gjorde fyra fullängdsalbum är deras uttryck outplånligt, inte minst tack vare klassiker som Du Ska Va’ President, Alltid Rött, Alltid Rätt, Var E Vargen och Vad Pojkar Vill Ha. Imperiet utvidgade gränserna för svensk rockmusik och Thåström cementerade sin ställning som en av de bästa textförfattarna någonsin i det här landet. Även som soloartist har Thåström alltid gått sina egna vägar. Från den självbetitlade debuten 1989, via stenhårda, kompromisslösa album som Xplodera Mig 200 och Det Är Ni Som E Eom Konstiga De E Jag Som Är Normal till mer nedtonade, men likväl storartade alster som Skebokvarnsv. 209 och Grammisbelönade Kärlek Är För Dom från 2009 har han befäst sin ställning som Sveriges enda riktiga rockstjärna. Och mest relevanta låtskrivare, bör tilläggas. Under alla år har Thåström hållit hårt på sin integritet och fått rykte om sig om att vara svår, butter och inåtvänd. I Georg Cederskogs fina intervju till Be-bop-a-lula Hela Dan säger han så här om oviljan till att prata om sin musik och om att vara pressen till lags: – Varför ska jag göra det? Jag behöver inte göra sådant, det är inget skivbolag som bestämmer över mig. Jag kom till en punkt där jag kände att jag stått i samma pose framför kameror sedan -86, och då kändes den lite cool fortfarande, men jag stod kvar i den tio år senare. Jag har poserat klart. Och vill folk lyssna på mina låtar och min röst så tror jag faktiskt att de gör det ändå. Det fanns en tid då jag behandlades som en människa som satt inne med sanningar: ”här kommer han och han har lirat i Ebba Grön och skrivit kvasipolitiska texter i Imperiet”. Jag fick frågor om … världssvälten och kände bara: ”hur kan ni fråga mig det? Är ni galna? Jag är bara en jävla lodare från Högdalen. Jag är ingenting jämfört med någon annan”. Vi som är fans håller inte riktigt med i det fallet, vi som vet att Thåströms livekonserter brukar existera i gränslandet mellan fantasi och verklighet – en tung och skoningslös musikalisk upplevelse som ständigt överraskar. I höst släpper han dessutom ett nytt album som till stor del är inspelat i Hansa Tonstudio i Berlin – en plats som han både skildrat och verkat i tidigare, men som också tycks locka fram hans mest sällsamma skapelser. Med nytt material i ryggen kommer Thåström, precis som vanligt, att bjuda på Sveriges bästa konsertupplevelse i höst. I TEXT: OLA KARLSSON 12 | nöjesnytt