Byggaren 1
STENS JURIDISKA KRÖNIKA » Hur är det med avtalsrä
tten? Vi har alltid haft respekt och följt lagarna och framför allt våra AB avtal. ABS 09 och Konsumenttjänstlagen för de som arbetar mot konsument och AB 04 för de byggare som arbetar mot andra företag. Det har varit utbildningar på utbildningar om entreprenadlagstiftningen, där vikten lagts vid kunskapen och förståelsen för avtalsskrivningar. H ur man fyller i de många ”standardformulären” för att till slut få ett korrekt avtal som man vågar skriva under. Det finns i stort sett ett standardformulär för varje typ av entreprenad och som följer de AB avtal som blir aktuellt för uppdraget. Varje formulär lägger vikten vid fyra olika avtalsvillkor. Dessa är summerade i 51 § (KtjL) konsumenttjänstlagen. Det är I) arbetets omfattning, II priset eller grunderna för hur priset har beräknats, III) tiden för betalning och IV) tiden för arbetets avslutande. Har all kursverksamhet och all upplysning hjälpt? Vad har hänt? Jag får fortfarande mycket konsultationsfrågor om leveranstider som inte kan hållas och framför allt om priserna. Det verkar som alla är införstådda med att man bryter avtal och leveranstider och fasta priser, hej vilt just nu. ”Det är ingen som plockar fram avtalen och pekar på villkoren ..." ”Force majeure” Jag frågade en person i branschen om alla höjda priser verkligen har grund för ”force majeure”. Jag tog prishöjningen på virke med 60 procent som ett exempel. "Nej, långt ifrån", sa han. "Man passar förstås på att höja priserna för att tjäna mer pengar också. Det är så vanligt med prishöjningar just nu att ingen bryr sig. Det är ingen som plockar fram avtalen och pekar på villkoren man avtalat om." Utan att jag gjort någon närmare granskning av de prishöjningarna, som nu alla vet varit helt makalösa, verkar han ha en sund syn på detta fenomen. Det är nämligen förvånansvärt få tvister i domstolarna och hos ARN, som handlar om prishöjningarna och leveranstiderna. Det är precis som han säger att alla verkar se på prishöjningarna med viss nöjaktighet. STEN FOLKESSON Affärsjurist för bygg- & bygghandel. Handslaget När jag ett år åkte runt i landet gjorde jag en enkel enkätundersökning i samband med att vi införde ROT avdraget. Jag var på sjutton ställen i landet och talade om vikten av att skriva avtal och jag talade till och med om vilka avtal (formulär) man skulle skriva för de olika uppdragen. Det var alltså till bygghantverkarna som arbetar mot konsument som jag riktade mina enkätsfrågor; • Räck upp en hand alla ni som alltid tecknar skrivna avtal? – Inga svar. • Räck upp en hand alla ni som alltid tecknar skrivna avtal på uppdrag över 100 000 kronor = Inga svar • Räck upp en hand alla ni som alltid tecknar skrivna avtal på uppdrag över 500 000 kronor= 5 svar av 100. • Räck upp en hand alla ni som alltid tecknar skrivna avtal på uppdrag över 1.000 000 kronor = 21 av 100. Min dotter, som nu doktorerar i juridik men arbetade som juristassistent hos mig på den tiden, häpnade. ”Hur är det möjligt?”, sa hon. Allt sedan dess har jag lagt ned mycket pedagogiskt arbete i avtalsrätten för hantverkare. Jag åkte omkring och höll anförande under rubriken ”skall det inte räcka med ett handslag”. Det fanns alltså uppdrag på över en miljon som man inte skrev avtal om. Jag är säker på att om man frågade om detta idag, så skulle vi få betydligt fler händer i vädret. Många lärde sig vikten av avtal. Jag vill inte vi skall hamna där igen efter att tilltron till pacta sunt servanda, alltså till ingångna avtal har förbrukats. Nya tider Rekylen, kommer förr eller senare, var så säkra. Få betalar ”dumpriser” och handlar därför inte. De lägger ner projekten eller skjuter på framtiden. Det börjar vi se effekterna av redan nu. När marknaden sjunkit tillräckligt djupt då kommer priserna att gå ned. Då vill kunden veta vad han skall betala också, och då kommer vi tillbaka till avtalen. 22 byggaren 3 2022