Advokaten 1
riskerar att drabba dem som misslyckas med att fö
lja regler finns starka skäl att tidigt anlita bra rådgivare. – Tröskeln är låg i dag, vilket gör att du får väldigt mycket kritik om något gått fel. Det är bra business att ha bra compliance. Slipper du ett slaktat aktievärde eller jättedyra utredningar för att du har bra rutiner på plats, ja, då kommer du att tjäna mycket pengar på det, fastslår Fredrik Svensson. Även Mia Falk lyfter fram planerna på höjd företagsbot som en viktig faktor. Hon pekar också på att man enligt förslaget ska kunna begära jämkning av böterna. – Då handlar det också om att kunna visa att man haft ett förebyggande arbete efter förmåga, att man har utbildat, att man eventuellt också själv har anmält till åklagare. Där kommer man ju också att behöva biträde i att sammanställa argumentationen och föra den, säger hon, och tillägger att hon för sin del hoppas att företagen inte bara kommer att godta en företagsbot utan att ifrågasätta. En annan faktor som kan komma att påverka efterFÖR MYCKET AV DET GODA Det kan verka som att advokaterna har allt att vinna på nya regelverk och ett ökat intresse för att göra rätt. Men kanske kan det också bli för mycket av det goda. Caroline Mitteregger tycker i alla fall att EU:s ivriga regelproduktion riskerar att skada företagen. – Det är en utmaning med alla regler som aldrig tar slut. Vi hoppas väl alla att lagstiftarna ibland stannar upp lite och tänker till, vad är det vi åstadkommit, blir detta rätt, säger hon. Caroline Mittereggers byrå får emellanåt uppleva att regelbördan faktiskt leder till att företagare ger Caroline Mitteregger. frågan på compliancetjänster, kanske i motsatt riktning, är förstås teknikutvecklingen. Peter Utterström tror på att mycket av de kontroller som i dag genomförs manuellt kommer att skötas med hjälp av artificiell intelligens i framtiden. – När en säljare hittar en ny kund så kommer säljaren att vara tvungen att lämna så mycket uppgifter om kunden att systemet avgör om kunden kan vara kund eller inte. Titta på bankerna, säger han. upp. – Det har vi varit med om och är med om just nu, att likvidera företag som tycker att det blivit för tungt och alltför kostsamt för kunderna som får betala i slutänden. Biörn Riese anser att EU och andra ibland lider av en övertro på regler. Detta blir särskilt tydligt i Sverige, där vi har en stark tradition av självreglering, där parter och branschorgan själva får bestämma spelreglerna. Och Riese ser en fara i att alltför omfattande regelsystem till slut minskar motivationen att göra rätt. – Vad många företag har hamnat i är nämligen att man börjar följa reglerna bara för att man ska uppfylla reglerna, inte för att åstadkomma det som reglerna är tänkta att leda till. Det blir lite av att kryssa i rutor bara. Det var ju inte alls tanken bakom reglerna, säger han. ¶ föreslås nom att brott i fler verksamheter än tidigare ska kunna leda till företagsbot. Dessutom föreslår regeringen att svensk domstol ges utökad behörighet att döma över vissa internationella mutbrott. Precis som i dag ska företagsbot kunna delas ut i form av strafföreläggande från åklagare. Gränsen för när det kan göras höjs enligt förslaget till 3 miljoner kronor, jämfört med dagens 500 000. Regeringen vill också införa en särskild bestämmelse om att företagsboten ska kunna jämkas eller efterges ”om företagets ägare döms till påföljd för brottet och den samlade reaktionen på brottsligheten för honom eller henne skulle bli oproportionerligt sträng”. I övrigt behålls dagens jämkningsregler (se faktaruta). ¶ ADVOKATEN NR 7 • 2019 FÖRETAGSBOT Reglerna om företagsbot kom till 1986, men började tilllämpas mer flitigt efter en lagändring 2006. Juridiska personer kan i Sverige inte dömas för brott, och företagsboten är en så kallad särskild rättsverkan av brott, alltså en författningsreglerad följd av ett brott som varken är en brottspåföljd eller en skyldighet att betala skadestånd (se 1 kap. 8 § brottsbalken). Företagsbot kan komma ifråga för exempelvis internationella mutbrott, penningtvätt eller allvarliga miljö- eller arbetsmiljöbrott. Företagbot kan enbart dömas ut när näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Företagsboten kan sättas ned, jämkas, eller i vissa fall helt efterges om näringsidkaren också drabbats av andra kostnader eller andra rättsverkningar av brottet. Jämkning kan också medges om näringsidkaren så gott som han eller hon kunnat har försökt förebygga, avhjälpa eller begränsa de skador som brottet orsakat. Reglerna om företagsbot finns i brottsbalken 36 kap. 7 §. Prop. 2018/19:164 Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag Hot om miljardböter skapar effektiv regelefterlevnad – vänd! » 33 33