Advokaten 1
NYHETER Budgeten: Mer till ”rättskedjan” Diskussi
onerna om rättskipningen och tryggheten i samhället har satt spår i regeringens höstbudget. I budgeten får ett antal myndigheter i den så kallade rättskedjan höjda anslag. Tillskottet blir totalt omkring 700 miljoner kronor under 2020. Från och med 2022 beräknas satsningen uppgå till drygt 1,4 miljarder kronor årligen. De procentuellt största anslagsökningarna bland de riktigt stora utgiftsposterna får Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. Även Brottsförebyggande rådet och Domarnämnden får rejäla höjningar. Samtidigt som regeringen satsar stort på att polisen ska gripa och lagföra fler sänks anslagen för rättsliga biträden med omkring 22 procent, en sänkning som enligt budgeten blir bestående under de kommande tre åren. Advokat skjuten på Kungsholmen En välkänd brottmålsadvokat sköts i början av september i anslutning till sitt hem på Kungsholmen i Stockholm. Advokaten träffades av flera skott, men uppgavs ganska snart må efter omständigheterna väl. Bakgrunden till skjutningen är i skrivande stund ännu inte klargjord. Sanktionsavgift för ansiktsigenkänning Datainspektionen har utfärdat en sanktionsavgift på 200 000 kronor för en skola som på prov har använt ansiktsigenkänning via kamera för att registrera elevers närvaro. Sanktionsavgiften är den första som utfärdas av Datainspektionen i enlighet med dataskyddsförordningen, GDPR. Beslutet rör en försöksverksamhet med ansiktsigenkänning för närvaroregistrering. I sitt beslut konstaterar Datainspektionen att ansiktsigenkänningen inneburit kamerabevakning av eleverna i deras vardagliga miljö och varit ett intrång i deras integritet. 8 SWEDBANKHÄRVAN Starka reaktioner när åklagare kräver att få höra advokat Ekobrottsmyndighetens åklagare saknar tillräcklig kunskap om advokatsekretessen. Det anser Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander, som reagerat starkt mot att åklagaren i Swedbankhärvan vill förhöra en advokat som banken anlitat. Uppgifterna om att åklagaren Thomas Langrot vid Ekobrottsmyndigheten, EBM, vill höra den norske advokaten Erling Grimstad, som på uppdrag av Swedbank utrett bankens påstådda penningtvätt i Baltikum, spreds i medierna i mitten av september. Dagens Industri hade då fått ta del av ett brev från åklagaren till Swedbanks styrelseordförande, där banken uppmanas att häva Grimstads tystnadsplikt. EBM har redan tillgång till Grimstads rapport, men misstänker att rapporten är manipulerad av banken. Dessa misstankar har banken i sin tur bestämt avvisat. En åklagare har uppmanat Swedbank att häva tystnadsplikten för den advokat som banken anlitat. fann det ”märkligt att åklagaren inte respekterar grundläggande rättssäkerhetsprinciper”. Swedbanks styrelseordLäs hela swedbank nekade först att häva tystnadsplikten. Bankens advokat Hans Strandberg uttalade i en intervju i Svenska Dagbladet att han blogginlägget på miaedwall insulander. squarespace. com förande Göran Persson meddelade kort därefter att banken går med på att häva sekretessen inför EBM. Även Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander har reagerat starkt på EBM:s uppmaningar till banken. I ett inlägg på sin blogg den 19 september skriver Mia Edwall Insulander att hon finner det olyckligt att banken eftergett sekretessen med hänvisning till transparens. vidare skriver hon att transparens inte i detta sammanhang innebär ”att en åklagare har rätt att få tillgång till det material som en klient pratat med sin advokat om. Tvärtom är huvudregeln att så inte ska ske. Advokatens tystnadsplikt framgår av lag och gäller alldeles oavsett åklagarens önskemål”. Regeringen tar över omdiskuterad miljöprövning främst klimatpåFrågan om Preemraffs utbyggda raffinaderi tog en oväntad vändning när regeringen i början av september beslutade att avgöra ärendet. Fokus i senaste numret av Advokaten, nr 6 2019, tog bland annat upp oljebolaget Preems planerade utbyggnad i Lysekil. Ärendet låg då i Mark- och miljö överdomstolen, som beviljat prövningstillstånd. I början av september meddelade dock regeringen att den tar över miljöprövningen sedan Mark- och miljööverdomstolen avslutat sin handläggning i ärandet. enligt miljöbalken 17:3 har regeringen möjlighet att pröva tilllåtligheten av sådana verksamheter som kan antas bli omfattande eller ingripande i förhållande till möjligheten att främja en hållbar utveckling, i detta fall verkan. Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, tycker att det ska bli intressant att följa den fortsatta prövningen. – Frågan blir nu om den planerade verksamheten med anledning av koldioxidutsläppen ska betraktas som en sådan verksamhet som avses i MB 17:3, säger hon. UÖ ADVOKATEN NR 7 • 2019 FOTO: ISTOCK