STT 1
STT Vecka 47 onsdag 22 november 2017 DEBATT & INS
ÄNDARE 25 Inte hela sanningen Något som inte minst påverkar oss själva, klimat och biologisk mångfald, är hur vi brukar våra skogar. Både här i Sverige, i Amazonas, eller på Borneo! På sidan 3 i förra numret av STT (v46) fi nns en liten notis, som i neutral ton kommenterar EU-parlamentets nej till avverkningstak inom skogsbruket. Enligt notisen innebär dett a beslut att ”... svenska skogsägare kan fortsätt a med det hållbara brukande som innebär både skogstillväxt och att skogsråvaran används för att uppnå klimatmålen.” Men enligt vem är svenskt skogsbruk hållbart? Vad menas här med hållbart? Inte likvärdigt Många intressenter inom den svenska skogsindustrin pekar gärna på att det planteras mer skog än det avverkas, och att skogsbruket därför är klimatsmart. Men att avverka 200-årig skog, och ersätt a den med granplantor, kan inte på något sätt ses som likvärdigt. Många arter är helt beroende av äldre, sammanhängande skogar. Eftersom den nyplanterade skogen numer sällan får stå längre än 70 år, kommer denna ålder aldrig att uppnås. På detta sätt kommer många arter att tryckas undan och på sikt dö ut. Artfattigare För varje ny 200-årig skog som avverkas genom dagens mest förekommande skogsbruksmetoder, är det alltså för alltid. Den kommer aldrig att kunna återuppstå! Numer är dessutom skyddet av biologiskt värdefull skog, mer och mer hänvisat till frivillig avsätt ning. Vilket i praktiken innebär att skyddet i sig kan hävas och fl ytt as runt mellan olika skogs-fastigheter. Därigenom kan andelen skyddad skog i Sverige STT , sid 3 vecka 46/17 skenbart ligga konstant, samtidigt som den generellt blir allt yngre och artfatt igare! Sämre motståndskraft När det kommer till klimatpåverkan och klimatsäkring, är det heller inte fördelaktigt att med tunga maskiner slutavverka stora områden på en och samma gång. Den mark som plötsligt står helt bar, har visats sej släppa ut stora mängder koldioxid samtidigt som den urlakas på näring. En jämnårig och förhållandevis artfatt ig skog, har också visat sig stå emot stormar, sjukdomar och insektsangrepp betydligt sämre. Med ett mer kontinuerligt och jämnare virkesuttag, med mindre maskiner, hade allt dett a lätt are kunnat undvikas! Så att säga att svenskt skogsbruk generellt är hållbart, är tyvärr än så länge mer en åsikt än en objektiv sanning. JOHAN SCHÖBLOM Uddebo Då var det dags igen – Att påminna om skolplanseländet För de politiker som hittills inte har förstått allvaret i att göra ett försök att lägga ner det mesta, behövs repetioner. För vanliga människor som bor på landsbygden och ”åker runt” för att jobba, köra barn och få livet att klaff a behövs upplysning om följande: Ni ska veta att till förskola och fritids fi nns inga kommunala transporter av barn. Så alla som får fråntaget sin förskola eller fritids på hemmaplan, får ytt erligare börda med att köra åt eventuellt fel håll, eller fl era mil extra, för att kunna lämna och hämta sina barn. Det var endast en av nackdelarna. Dett a är en mycket större fråga än en tjänstemannatillverkad skolplan. Att välja liv eller en väg till att förstöra hela glesbygdskommunen Svenljunga. Det är frågan det. Och defi nitivt en valfråga! ANN WALLNEDAL Mårdaklev Visa hur ni använder skattepengarna Varje år betalar invånarna i Västra Götaland in över 100 miljarder kronor i kommunalskatt. Vad pengarna sedan går till är en fråga som engagerar många – hela 92 procent av svenskarna tycker att det är viktigt att veta hur skattemedel används, enligt en Sifo-undersökning. Ändå är det ofta mycket svårt för medborgarna att få koll på det. Det är synd, eftersom det fi nns enkla metoder för kommuner som vill visa sina invånare vilken nytta skatt epengarna gör. Positivt inställda Sveriges skatt er är bland de högsta i världen. Trots det är vi svenskar positiva till att betala skatt , jämfört med hur det ser ut i andra länder. Vi vet att skatt epengarna används till att bygga vår gemensamma välfärd. Förutom kommunalskatten på över 100 miljarder kronor tillkommer bland annat statlig skatt på både arbete och kapital. Om invånarna i Västra Götaland ska fortsätt a vara positivt inställda till att betala skatt även i framtiden måste de uppleva att pengarna används klokt. Därför måste kommunerna bli bätt re på att berätt a vad kommunalskatt en faktiskt används till. Vill ha information En Sifo-undersökning som genomförts, på uppdrag av Visma, visar att hela 92 procent av landets befolkning tycker att det är viktigt att veta hur skatt emedel används. Självklart kan vem som helst gå in på kommunens hemsida och läsa budgeten. Men, handen på hjärtat – hur lätt är det egentligen att få en bra överblick på det viset? Tre tips till kommunerna Hos de fl esta kommuner möts vi av ett dokument på mellan 50 till 100 sidor som nästan uteslutande består av text och tabeller. Det bidrar knappast till att stärka förtroendet för att skattepengarna hanteras på ett klokt sätt . För att invånarnas bätt - re ska förstå hur pengarna används så har vi tre tips till er kommuner i Västra Götaland: 1. Visualisera siff rorna i Grafi k och diagram gör det mycket lätt are att se vart skatt emedlen går. 2. Ta fram en handlingsplan för kommunikation. Budgetprocessen ser ungefär likadan ut varje år. Tack vare det vet ni när under året ni kan berätt a om olika viktiga inslag. Jämför också budgeten med det faktiska utfallet för att vara ännu tydligare med hur pengarna används. 3. Sprid informationen i många kanaler. I dag har många kommuner sin hemsida som främsta kommunikationskanal. Tydlig och enkel grafi k fungerar utmärkt även i sociala medier, i utskick till kommuninvånarna eller som underlag för lokala medier. Lika arbete – Lika lön Nyligen kom det glädjande beskedet att EU:s utstationeringsdirektiv rivs upp. Utstationeringsdirektivet re glerar vilka rätt igheter och reg ler som gäller när arbetstagare från ett EU-land arbetar tillfälligt i ett annat land i unionen. I Sverige fi nns över 10 000 utstationerade arbetare, de fl esta inom byggbranschen. Minimilön Fram till nu har utstationerade arbetstagare bara varit garanterade minimilön i värdlandet. Det har inneburit att två personer som har utfört samma arbetsuppgift på samma arbetsplats har kunnat få helt olika lön för sitt arbete. Att utstationerad arbetskraft har behandlats som andra klassens medarbetare på många arbetsplatser runt om i Europa har givetvis inte varit bra. Vår arbetsmarknadsminis ter Ylva Johansson har därför drivit frågan om att ändra reglerna för utstationerad ar betskraft hårt inom EU. Häromveckan beslutade EU Tiggeri fungerar I debatten om förbud så tas det ofta upp att tiggeri inte löser problemet med fattigdom. Men tiggarna från andra EU-länder är den enda anledningen till att problemet överhuvudtaget diskuteras. På ett plan fungerar tiggeri för individen - det kan ge pengar till mat, logi eller skickas till familjen. Men de orätt visor som tvingar ut människor på gatan förändras inte. Eller? Det vi har sett i Sverige de senaste åren är ett fl ertal välgörenhetsorganisationer som satsar på fatt iga EU-migranters hembygder. Och samtidigt har svenska politiker på toppnivå tagit upp frågan om diskriminering mot romer – till exempel att de förvägras utbildning. Även den mest hårdnackade motståndaren till tiggeri tvingas att lägga fram förslag på lösningar. Det hade inte hänt Inget av dett a hade hänt om det inte sutt it människor utanför den lokala mataff ären. Riskerna med ett förbud mot tiggeri är att ingen skulle reagera längre. Varken genom att ge en slant, bidra till välgörenhet eller genom att utmana rasismen i EU. CHRISTIAN TENGBLAD äntligen att ändra reglerna. Ändringen innebär att principen om lika lön för lika arbete nu kommer att gälla inom hela EU. Arbetstagare kommer att kunna vara utstationerade i 18 månader, först tolv och sedan sex månader till, utan att helt omfatt as av värdlandets regler. Fortfarande kommer varje land att besluta om vilka lönenivåer som gäller i landet. Stort stöd Att utstationeringsdirektivet nu ändras är väldigt positivt. Det är också roligt att det fanns ett så stort stöd inom EU för förslaget. Efter många förhandlingar var det i slutändan bara fyra länder som sade nej till förslaget och en majoritet av EU-ministrarna kunde driva igenom beslutet. Vi socialdemokrater gläds över att principen om lika lön för lika arbete nu stärks inom EU. Beslutet är en viktig seger för alla arbetstagare i Europa! ANN-CHRISTIN AHLBERG Riksdagsledamot (S) Arbetsmarknadsutskottet Vill du veta vad skatt epengarna går till och vad tycker du är viktigast att fi nansiera med hjälp av skatt er? Med enkla metoder kan kommunerna öka förståelsen för vilken nytt a skattepengar gör och därmed öka sitt förtroende hos allmänheten. Det tjänar både kommunerna och invånarna i Västra Götaland på. MARIE CEDER, VD,Visma Commerce AB DANIEL SIMONSSON, Upphandlingsexpert Visma Commerce AB Vindkraft stör djur och växter Det är välkänt att infraljud och pulserande ljus stör människor i närheten av vindkraftverk. Det gäller även djur, eftersom renar och vilt tycks undvika dem. Verkens vingar rör sig så snabbt att fåglar och fl addermöss inte hinner undan utan kolliderar och dödas. Nu visar en rapport störningar även på växtligheten. I Kina har ett område med 1700 vindkraftverk övervakats med satelliter sedan 2003: 1. Ytan av växternas blad har minskat med 14,5 procent. 2. Produktionen har gått ner 8,9 procent på sommaren och 4,0 procent för hela året. Per levererad kWh belastar vindkraften miljön mera än våra vanliga kraftslag. Vid vindstilla behövs vanliga kraftverk. De kan köra hela tiden, vilket gör vindkraften onödig. STURE ÅSTRÖM Nätverket KLIMATSANS