Advokaten 1
tiftelsesverige utgör en brokig skara. Från Stift
elsen Hilda Dillströms fond, med ändamålet att genom stipendier eller på annat sätt uppmuntra ”skolungdom, mantalsskriven i Svärdsjö, att bliva goda och duktiga människor”, till Riksbankens jubileumsfond med ett kapital på dryga tio miljarder kronor och över en halv miljard i utbetalda forskningsanslag under 2019. Många av stiftelserna är små. Andra – som Riksbankens jubileumsfond eller Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, med en förmögenhet på 138 miljarder kronor – är Manfred Löfvenhaft. tunga maktfaktorer i den svenska ekonomin och finansierar dessutom en avsevärd del av landets forskning och en lång rad sociala insatser. Samtidigt är stiftelserna doldisar, som sällan analyseras av ekonomijournalister. Stiftelserna styrs dessutom av regler som bitvis är komplicerade, och där mycket handlar om att tolka en stiftares syfte och önskan när stiftelsen kom till. Katarina Olsson är professor i civilrätt vid Lunds universitet, och en av få svenska forskare som fördjupat sig just i stiftelserätten. Intresset väcktes när hon som anställd på Sydsvenska handelskammaren fick ansvar för att administrera handelskammarens uppdrag på stiftelseområdet, som att utse styrelseledamöter och revisorer i stiftelser. – Jag fattade aldrig vad jag gjorde i associationsrätten, men är egentligen inte en association. Stiftelsen är en juridisk person, men till skillnad från aktiebolag eller föreningar har stiftelsen varken ägare eller medlemmar. – Man brukar säga att stiftelsen ägs av sitt ändamål. Det typiska för en stiftelse är ju att man kopplar ihop ett ändamål och en förmögenhet, förklarar Katarina Olsson, som tillägger att kopplingen inte kan ändras, eller bara ändras under väldigt speciella förhållanden. ”Stiftelser är ju något KRÄVER EFTERTANKE Advokat Manfred Löfvenhaft vid advokatfirman Gernandt & Danielsson har stiftelserätten som ett av flera arbetsområden. Hans byrå ger råd till flera av de riktigt stora stiftelserna i landet. – Stiftelser är ju något som många förknippar med medellösa prästbarn och liknande. Men de har en otroligt stor betydelse för samhället. Det handlar om enorma kapitalansamlingar. Det är intressant, att jobba med något som betyder något för samhället, säger han, och tillägger att det dessutom är spännande juridik. – Stiftelsen är en ansamling av som många förknippar med medellösa prästbarn och liknande. Men de har en otroligt stor betydelse för samhället. Det handlar om enorma kapitalansamlingar.” manfred löfvenhaft och jag hade ingenstans att leta efter svar. Så jag bestämde mig för att skriva en avhandling om detta, säger Katarina Olsson. Stiftelsen är en udda rättslig figur. Den studeras ofta FAKTA STIFTELSER Stiftelser regleras i stiftelselagen (1994:1220), som trädde i kraft 1996. Stiftelselagen 1 kap. 2 §: ”En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Stiftelsens egendom skall anses vara avskild när den har tagits om hand av någon som har åtagit sig att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnandet.” Endast allmän domstol kan slå fast att en stiftelse verkligen utgör en stiftelse. Registrering hos länsstyrelse krävs sedan 2010, men den är inte konstitutiv, och registreringsmyndigheten ska endast göra en översiktlig bedömning om kraven uppfyllts. Tillsynen över stiftelser sköts av sju länsstyrelser (fram till 2010 delades ansvaret av samtliga länsstyrelser). Kammarkollegiet prövar ansökningar om permutation, alltså förändring av ändamålet med en stiftelse. Kammarkollegiet handlägger cirka 350 permutationsansökningar per år. Huvuddelen av de svenska stiftelserna har ett allmännyttigt ändamål med syfte att på ett eller annat sätt dela med sig av förmögenheten eller dess avkastning till destinatärerna genom utdelande av bidrag. 28 28 pengar utan huvudman. Det finns ingen att fråga när det ska tolkas, utan det är texten som är det intressanta, konstaterar Manfred Löfvenhaft. Att det inte finns några medlemmar eller ägare som kan peka ut riktningen för en stiftelse är ett av stiftelsens särdrag och kanske den faktor som mest påverkar stiftelserätten, enligt alla de intervjuade. Utgångspunkten är att stiftarens vilja ska styra över tid, och oavsett samhällets förändringar. För att det ska fungera ställs stora krav på stiftelseförordnandet. – Det krävs initierade och långa diskussioner med klienten så att man förstår vad viljan är på kort och lång sikt. Jag har haft någon stiftelse med en förmögen mecenat som har lämnat en massa pengar, och fått diskutera hur givaren vill att de ska användas om kanske ett hundra år. Det blir nästan filosofiska diskussioner, konstaterar Manfred Löfvenhaft. Även advokat Yngve Kihlström vid advokatbyrån Agenda beskriver det som en utmaning att skriva kloka och bra stiftelseförordnanden. – Man måste ju försöka bidra till ett riktigt långt perspektiv och verkligt analytiskt och djupt försöka utröna stiftarens avsikt, både nu i dag men också i framtiden, för att få bästa möjliga förståelse för hur förordnandet bör formuleras. Det är en balansgång mellan att skriva generellt och konkret samt tydligt, säger han, och tilllägger att förordnandet ska vara lätt att tillämpa och förstå också. ADVOKATEN NR 8 • 2020