Advokaten 1
Advokat Bo Hjalmarsson, senior advisor vid Delphi
i Malmö, har kommit in i stiftelserätten från arbetsområdet corporate finance. Inom stiftelserätten får han använda sina kunskaper inom juridik och ekonomi, men också vara med och bidra till samhället, menar Bo Hjalmarsson. Han beskriver stiftelserätten som smal, men djup. Lagstiftningen, liksom förarbetena, är begränsad, och det gäller att hålla sig à jour med praxis i form av rättsfall. Dessutom behandlas äldre och nyare stiftelser delvis olika i lagstiftning och praxis. Bo Hjalmarsson sitter själv i flera stiftelsestyrelser, för både medelstora och mindre stiftelser. Styrelsearbetet skiljer sig på vissa punkter från det i en aktiebolagsstyrelse, påpekar han. – Flertalet stiftelser är inte så stora och det finns inte jättemycket pengar i dem. Det gör att väldigt mycket av arbetet bedrivs av styrelsen och dess ledamöter. Styrelsearbetet blir liksom mer omfattande i en stiftelse, säger Bo Hjalmarsson. Nästan samtliga intervjuade personer har styrelseuppdrag i stiftelser. Ett undantag är dock Manfred Löfvenhaft. – Vi är generellt sett som advokatfirma väldigt försiktiga med att sitta i styrelser. Vi vill hålla isär rådgivarrollen och beslutarrollen, säger han. GER EN BILD AV SAMHÄLLSUTVECKLINGEN Stiftelseväsendet är gammalt. Några exakta årtal går inte att ange, men den rättsliga figuren stiftelse har rötADVOKATEN NR 8 • 2020 ter tillbaka åtminstone till 1500-talet. Så gamla är förstås inte de flesta verksamma stiftelserna. Ändå speglar landets stiftelser i stort Sveriges utveckling. Lynda Ondrasek Olofsson, tidigare advokat, men nu verksam på skattebyrån Unum Tax med både stiftelsejuridik och stiftelseskatterätt som specialitet, uppskattar just den historiska aspekten av rättsområdet. – Stiftelser från olika tidsperioder har inriktning på olika behov i samhället. Man får ett fint tidsperspektiv över vad som har hänt och vad som har varit viktigt under årens lopp. Genom att arbeta med stiftelser får man en bra bild över samhällsutvecklingen, säger hon. Under 1800-talet skapades exempelvis många stiftelser för att främja social omsorg. I det moderna Sverige var det snarare utbildning, forskning och utveckling som skulle främjas, medan man i dag kanske bildar stiftelser med fokus på kultur-, klimat- och miljöfrågor. Historiskt sett har många stiftelser bildats genom testamenten från förmögna personer. Men det har börjat ändras. Såväl Katarina Olsson som flera av de intervjuade advokaterna ser nu allt fler stiftelser som grundas av mycket förmögna personer som fortfarande är i livet. Med filantroper som Bill och Melinda Gates som tydliga förebilder vill de nya stiftelsebildarna vara med och påverka samhället. Manfred Löfvenhaft har gett råd vid flera sådana stiftelsebildningar. – Dessa personer har varit väldigt framgångsrika i att bygga upp företag, och de utnyttjar den kompetensen i en stiftelse för ett gott ändamål under sin levnad. Stif» 29 29 Bo Hjalmarsson. Dunkers kulturhus i Helsingborg invigdes 2002 och finansierades av stiftelsen Henry och Gerda Dunkers donationsfond. FOTO: BIRGER LALLO