Advokaten 1
» vara lätt och jag vet inte riktigt vad motintre
sset skulle vara, säger han. Ett annat problem är att dagens regelverk kan skapa osäkerhet om när en stiftelse är bildad, och om den verkligen uppfyller kraven på en stiftelse. Visserligen måste numera alla stiftelser registreras hos länsstyrelserna, men registreringen är inte konstitutiv för stiftelsen. Stiftelsen uppstår enligt lagen när kriterierna är uppYngve Kihlström. fyllda, alltså enligt lagtexten när ”egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål” (1 kap. 2 § stiftelselagen). Frågan om en stiftelse verkligen uppfyller lagens krav prövas, till skillnad från de flesta stiftelsefrågorna, endast av allmän domstol. Systemet kan ge märkliga effekter. Ett exempel är Stiftelsen Norrbottenspress, som bildades 1966. År 2018 fann Hovrätten för Övre Norrland att det inte var en stiftelse. Norrbottenspress hade då verkat som juridisk person i drygt 50 år. Ett fjärde förändring som efterlyses En viktig förklaring är att stiftelserna är kostnadskänsliga. Styrelser och förvaltare vill helt enkelt att pengarna ska gå till de välgörande ändamålen, inget annat. Lynda Ondrasek Olofsson anser att det i grunden är helt rätt tänkt. – Stiftelsernas pengar ska inte användas till advokateller andra konsultarvoden, utan pengarna ska användas till det de är avsedda för, fastslår hon. Samtidigt är regelverket komplext och kan kräva kvalificerad rådgivning. Advokat Bo Hjalmarsson har samma erfarenhet. – Advokattjänster är dyra tjänster, ”Man väljer inte att arbeta med stiftelser för att ’skära guld med täljkniv’. […] Men de större förvaltningarna av intervjupersoner är att bättre anpassa lagen efter andra typer av stiftelser än rena avkastningsstiftelser. Både Yngve Kihlström och Katarina Olsson lyfter här fram stiftelser med anknutna förvaltningar som skulle behöva betydligt bättre egna regler. Även de näringsdrivande stiftelserna skiljer sig och verksamhetsstiftelserna är ofta mer kommersiella som köpare.” yngve kihlström och det är nog inte så många små stiftelser som vänder sig till advokatbyråer. De försöker snarare sköta administrationen på egen hand, säger han, och tillägger att han själv sitter i styrelsen för en del stiftelser med ganska litet kapital. – Då ställer jag upp mer eller mindre ideellt, för att jag har någon form av genuint intresse för ändamålet, exempelvis om ändamålet faller inom industrihistoria. Även Yngve Kihlström och hans byråkollegor är vana vid att hjälpa stiftelser och sitta i styrelser mot ingen eller en begränsad ersättning. Samtidigt, påpekar han, är variationen stor även inom stiftelsevärlden. – Man väljer inte att arbeta med stiftelser för att mycket från traditionella stiftelser som delar ut anslag från avkastningen av ett kapital. Här pekar Katarina Olsson på Danmark, där näringsdrivande stiftelser regleras i en egen lag. ÄR KOSTNADSKÄNSLIGA Stiftelserätten rör stora pengar och styrs av ett komplicerat regelverk. Ändå är det enligt alla intervjuade ganska få advokater som behärskar området. Varför är det så? STIFTELSEN RATZINGERS MINNESFOND Stiftelsen Ratzingers minnesfond bildades genom förordnande i testamente 2002. Förmögenheten utgjordes bland annat av en hyresfastighet i Stockholms innerstad. Stiftelsen har som ändamål ”att främja välgörande ändamål såsom bidrag till Frälsningsarmén, forskningen för hjärt- och kärlsjukdomar samt alkoholrelaterade sjukdomar”. Enligt förordnandet skulle två advokater vara styrelseledamöter. De båda utgjorde ensamma styrelsen fram till den 7 december 2017. Under den tiden hann de genomföra en omfattande ombyggnad av huset i Stockholm, stycka fast32 32 igheten i två delar och sedan sälja ena delen till ett eget bolag, som i sin tur sålde vidare till en bostadsrättsförening. De båda styrelseledamöterna bodde då själva i huset, liksom flera nära anhöriga till dem. I december 2017 reagerade länsstyrelsen på det som hände i stiftelsen, och beslutade att interimistiskt entlediga de båda styrelseledamöterna från styrelseuppdraget. Länsstyrelsen ansökte samtidigt vid tingsrätten om att de skulle entledigas. Stockholms tingsrätt fann 2018 att de båda styrelseledamöterna ”misskött sitt respektive uppdrag för stiftelsens räkning genom att vid upprepade tillfällen handlägga avtal i strid med jävsbestämmelsen i stiftelselagen”. Ledamöterna entledigades därför med omedelbar verkan och tills vidare. Såväl hovrätten som Högsta domstolen delade tingsrättens bedömning. De båda styrelseledamöternas agerande prövades tidigare i år av Advokatsamfundets disciplinnämnd, som uteslöt dem. Stiftelsen Ratzingers minnesfond har också väckt skadeståndstalan mot de två tidigare advokaterna. ADVOKATEN NR 8 • 2020 ”skära guld med täljkniv”. Jag gör det för att jag är engagerad. Men de större förvaltningarna och verksamhetsstiftelserna är ofta mer kommersiella som köpare, säger Kihlström. Manfred Löfvenhaft bekräftar att stiftelserätten ofta innebär ett inslag av pro bono-arbete. Samtidigt ger det möjlighet att knyta värdefulla kontakter, påpekar han. Dessutom uppskattar medarbetarna att få arbeta för en god sak. – Det är så viktigt för våra medarbetare att få vara med och känna att de gör gott i samhället. Kan de job