Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK utländska månggiften gäller tvån
gsäktenskap, barnäktenskap och månggifte. Emellertid infördes två undantag från huvudregeln i 1:8 a IÄL. För det första erkändes utländska månggiften, om ingen av makarna var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige när äktenskapet ingicks. Erkännandeförbudet krävde således viss anknytning till Sverige. Departementschefen skrev i propositionen att det skulle föra för långt att låta lagbestämmelsen i 1:8 a IÄL omfatta ett månggifte som ingåtts i enlighet med andra normer än de svenska, om det vid tidpunkten för äktenskapets ingående inte fanns skäl för makarna att ta de svenska normerna i beaktande. För det andra infördes en så kallad ventil för äktenskap, där det finns ”särskilda skäl”, till exempel om konsekvenserna blir ”orimliga” för parterna (prop. 2003/04:48). REGELSKÄRPNING ÅR 2014 År 2014 skärptes ventilen till ”synnerliga skäl”, men kravet på anknytning till Sverige för att tillämpa erkännandeförbudet behölls. NY UTREDNING ÅREN 2018–2020 Efter initiativ från riksdagen tillsatte ADVOKATEN NR 8 • 2020 departementschefen sommaren 2018 en utredning med uppdrag – att analysera och ta ställning till hur det kan förhindras att utländska månggiften består i Sverige – redogöra för rättsverkningarna av att ett utländskt månggifte inte erkänns eller annars inte tillåts bestå i Sverige och analysera och ta ställning till hur orimliga konsekvenser för berörda personer kan undvikas. Särskild utredare blev hovrättsrådet Anne Kuttenkeuler. Till sitt stöd hade hon ett antal experter. I januari 2020 framlade utredningen betänkandet SOU 2020:2. Utredningens huvudförslag blev att utländska månggiften inte ska erkännas i Sverige oavsett parternas anknytning till Sverige när äktenskapet ingicks. Utredningen anförde som skäl för sitt förslag bland annat att man internationellt på ett tydligt sätt tagit avstånd från månggifte. FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor har konstaterat att månggifte motverkar kvinnors rätt till jämställdhet och kan ha så allvarliga känslomässiga och ekonomiska konsekvenser för en kvinna, och dem som är beroende av henne, att sådana äktenskap bör förhindras och förbjudas. Uttalandena har gjorts mot bakgrund av 1979 års FN-konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Av artikel 16 i den konventionen följer att alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor i frågor som gäller äktenskap ska vidtas. Vidare erinrade utredningen om att FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor och FN:s kommitté för barnets rättigheter tillsammans i en rekommendation 2014 uttalat att polygami strider mot en kvinnas värdighet och hennes mänskliga rättigheter och frihet, inkluderande jämställdhet och skydd inom en familj. Enligt rekommendationen har konventionsstaterna uttryckliga skyldigheter att motverka och förbjuda polygami. Utredningen konstaterade också att svensk rätt (till exempel regler om bodelning, arv, pensioner och försäkringar) inte är utformad för att kunna tilllämpas på utländska månggiften. Mot den här bakgrunden ansåg utredningen att det fanns behov av en skärpt och förtydligad lagstiftning, UTREDNINGENS HUVUDFÖRSLAG OM GENERELLT ICKEERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA MÅNGGIFTEN HAR DÄRVID FÅTT ETT MYCKET STARKT STÖD. » 47