Advokaten 1
Reportage Stockholm Human Rights Award Thomas Ham
marberg. Elisabet Fura. som allas fiende” de romska barnen en sämre utbildning än sina ickeromska jämnåriga. Elisabeth Fura, tills i somras Sveriges domare i Europadomstolen, påpekade att det krävs både tid och pengar för att driva ett fall till Europadomstolen. Och när man väl nått dit är det sedan inte ens säkert att domstolen behandlar alla aspekter av problemet. – Det är enklare att hitta och bevisa brott mot andra artiklar, som skydd för livet och rätten till rättvis rättegång, än diskriminering. Domstolen nöjer sig ofta med det, sa Fura. Dezideriu Gergely betonade också att det bara är ett fåtal av alla romer som utsätts för övergrepp och diskriminering som förmår driva detta i domstolarna. Eftersom de nationella rättssystemen i många fall inte tar våld mot romer på allvar blir dessa människor i praktiken rättslösa. – Rättsväsendet agerar inte när det handlar om våld mot romer. Då är det knappast förvånande att romerna inte kräver sina rättigheter. En studie vi gjorde härom året visade att i de flesta av dessa fall har man överhuvudtaget inte identifierat någon förövare, och därmed inte genomfört någon rättegång. Vad gör det med förtroendet för staten och rättsAdvokaten Nr 1 • 2013 systemet när man får vänta i åratal på rättvisa och ekonomisk kompensation, frågade Gergely, som menade att fokus, i stället för att se på enskilda som driver sina fall i domstol, borde ligga på statens skyldighet att garantera rättvisa för alla. moderatorn todd benjamin försökte sedan provocera paneldeltagarna en smula, genom att tala om att en grupp som romerna lätt kan utveckla en slags offermentalitet. Vad kan romerna själva göra för att förändra sin situation, frågade han. Dezideriu Gergely valde att i stället berätta vad den romska gruppen vill och vad som hindrar den. – Romerna vill leva i säkerhet och ha skola åt sina barn, bo anständigt, hitta ett jobb och få en inkomst. Problemet är att de hamnat i en ond cirkel som är väldigt svår att komma ur. Många romer når helt enkelt inte upp till den lägstanivå som krävs för att man ska kunna arbeta för att ta sig ur sina problem. Utan det stödet är det svårt att förvänta sig att romerna själva ska kunnat göra något, sa han. Thomas Hammarberg medgav att det visserligen finns problem inom det romska samhället, eller snarare de olika nästa sida Dezideriu Gergely, VD för European Roma Rights Centre ”Hur mycket förlorar Europa på att 10–12 miljoner romer lever i utanförskap och fattigdom?” romska samhällena. Det har, sa han, inom vissa grupper uppstått sedvänjor som tvångsgifte och en ovilja att skicka sina barn till skolan. Men: – Det pågår diskussioner inom de romska samhällena om detta i dag, och problemen får inte användas för att attackera romer och säga att de har fel och gör fel, sa han. Avslutningsvis frågade Todd Benjamin också vad Europas romer kan bidra med och vad vi kan lära av dem. Dezideriu Gergely valde att vända på frågan: – Hur mycket förlorar Europa på att 10– 12 miljoner romer lever i utanförskap och fattigdom? Det påverkar produktiviteten, skatteintäkterna och så vidare, sa han. Även Ailsa Spindler ville se frågan från ett annat håll. – I en by någonstans i Europa finns en femårig pojke som inom de närmaste 20 åren kommer att bryta 9sekundersvallen på 100 meter. I en annan by finns en liten flicka som kommer att omkullkasta fysikens lagar. Kanske. Eller kanske inte … Det vi vet säkert är att inget av dessa barn kommer att utveckla dessa förmågor, eller andra förmågor, om de inte får gå i skolan, om de dör unga av någon sjukdom, eller om de skadas av att bo grannar med en giftig soptipp. n 21