Advokaten 1
Reportage Stockholm Human Rights Award Ökad polit
isk medvetenhet europarådets förre kommissionär för mänskliga rättigheter thomas Hammarberg är en av årets två pristagare. Han har vigt sitt liv åt att arbeta för de mänskliga rättigheterna. sedan 1965 har han varit engagerad i att slåss för romernas rättigheter. Att Thomas fick dela årets pris med European Roma Rights Centre, ERRC, gladde honom, eftersom han anser att just ERRC arbetar på ett sätt som kan fungera som en modell för andra ideella organisationer; ERRC har till exempel drivit flera viktiga mål med framgång i Europadomstolen. Han hoppas även att priset kan bidra till att öka ERRC:s trovärdighet och därmed göra det lät tare för RRC att få sponsorstöd från olika fonder. Thomas Hammarbergs engagemang för romerna är en naturlig följd av hans livslånga engagemang för de mänskliga rättigheterna. – Eftersom romerna är den mest eftersatta och diskriminerade minoritetsgruppen i Europa så går det inte att undvika frågan om deras rättigheter om man är seriöst intresserad av mänskliga rättigheter, säger Thomas när vi träffas i hans hem i Enskededalen strax söder om Stockholm en vintrig dag strax före julen 2012. Han ger ett lugnt och vänligt intryck och talar på ett mjukt och förtroendeingivande sätt. Thomas berättar om hur hans intresse för romernas situation tändes år 1965 då han läste i tidningen om ett förstamajtåg. Katarina Taikon och hennes kamraarbetar med Fn-rapport om transnistrien Thomas Hammarberg har för närvarande ett FN-uppdrag om mänskliga rättigheter i Transnistrien, det land som tillhörde Sovjet-republiken Moldavien under den sovjetiska tiden men som förklarade sig självständigt i början av nittiotalet. Det har inte erkänts diplomatiskt av något annat land och i Moldavien ses det som en utbrytarrepublik. Men inom FN finns ett engagemang för att människor i sådana områden (inklusive norra Cypern, Abchazien, Sydossetien och Nagorno-Karabach) ska få någon form av stöd för sina mänskliga rättigheter. Thomas Hammarbergs arbete på Transnistrien är en aspekt av detta. Han har besökt fängelser, mentalsjukhus, barnhem och andra platser där mänskliga rättigheter kan vara en kritisk fråga. Och just nu skriver han rapporten. 24 ”Det talas om romer men inte med dem.” ter hade oinbjudna anslutit sig till det socialdemokratiska demonstrationståget med egna plakat och med ett budskap som gick stick i stäv med den dåtida socialdemokratiska uppfattningen. – Skyltarna hade budskapet: ”Vi vill gå i skolan!”. Det blev en slags chockeffekt att det i det välskötta landet Sverige fanns barn som inte fick gå i skola, berättar Thomas som senare sökte upp henne, och sedan hade de ett samarbete under många år. – Katarina Taikon hade en tydlig linje och sa: ”Vi är svenskar, samtidigt vill vi att majoritetssamhället ska ha en respekt för vår kultur och bakgrund.” Hon lyckades artikulera frågan om integration kontra assimilering, säger han. europa i daG I dag lever cirka tolv miljoner romer i Europa. Thomas betonar att han föredrar att tala om romska befolkningsgrupper, snarare än en romsk befolkningsgrupp, eftersom det är stora skillnader mellan olika romska gruppers kultur och bakgrund. Ändå finns det ett kitt grupperna emellan i framför allt språket (romani, eller romani chib), även om det i vissa länder mer eller mindre utplånats. I dag förekommer det dock insatser för att stärka språkets ställning. Gemensamt för Europas romer är också en lång och mörk historia av förföljelser, svåra våldsövergrepp och diskriminering i alla upptänkliga former. De historiska erfarenheterna har lett fram till en stor och djupgående misstänksamhet mellan de romska grupperna och majoritetssamhällena. I dag lever många romer, framför allt i Central och Östeuropa, i en svårslagen ”cocktail” av olika sociala brister: dålig hälsa, kort medellivslängd, usla boendevillkor, enorm arbetslöshet, segregering, bidragsberoende samt undermålig eller obefintlig utbildning för barn och unga. eu:s betydeLse I och med att många forna östblocksländer inträtt i EU har det inneburit att situationen delvis förändrats för romerna på olika sätt. I samband med medlemskapsförhandlingarna gjorde kandidatländerna utfästelser om förbättringar av de mänskliga rättigheterna, inte minst för romerna, men de har inte förverkligats. – Där förlorades en möjlighet att genomföra vissa reformer, kommenterar Thomas. En viktig betydelse av att blockuppdelningen i Väst och Östeuropa försvunnit och att ett mer enat Europa tagit över är att Europadomstolens pådrivande funktion blivit påtaglig för romernas situation. I flera domar har domstolen behandlat frågor om diskriminering av romer, till exempel att romska barn sätts i specialklasser tillsammans med barn med särskilda behov. Dessvärre genomförs domstolens beslut sällan lokalt. Det som blivit uppenbart under senare år är, enligt Thomas, att situationen för Europas romer har kommit upp på den politiska dagordningen. Ett problem är att romerna mycket sällan deltar i de seminarier eller diskussioner som förs. – Det talas om romer men inte med dem, säger Thomas som menar att det delvis är en effekt av att romerna är splittrade och saknar en gemensam stark politisk organisation. Men det tror Thomas Hammarberg kommer att förändras i takt med att romerna blir allt mer politiskt medvetna. – På EUnivå borde politikerna vara mer lyhörda till romska röster än vad de varit hittills. Sedan är ett dilemma med EU att många av de här problemen inte är nationella utan kommunala, och på den nivån är det ofta tufft att åstadkomma verkliga förändringar, sammanfattar Thomas. sveriGe ocH romerna Situationen för romer i Sverige skiljer sig åt jämfört med hur det ser ut i många andra länder i Europa. I Sverige är boendesituationen en annan eftersom de romska grupperna är bofasta här. Barnen har möjlighet och deltar Advokaten Nr 1 • 2013 »