Advokaten 1
Fokus Att skriva domar ”Den digitala utvecklingen
är på ett sätt en styggelse. Den har gjort det väldigt lätt att klippa in långa sjok av text från andra domar, lagtexter och förarbeten.” Magnus Widebeck Forts. Fr s. 39 i domarna. Vi slipper tidsödande samtal från enskilda som undrar var deras mål tagit vägen. – Den stora faran ligger i stället i när tingsrätter som har stora balanser ska försöka komma ikapp. Då finns en risk att det går för fort och att man missar något, förklarar Magnus Widebeck. När det gäller domskrivning har Nyköpings tingsrätt en egen policy som går under förkortningen EEEFÖ. Widebeck förklarar: – Det står för att domarna ska vara enkla, entydiga, eleganta, fullständiga och övertygande. I policyn konkretiserar vi vad vi menar och ger exempel på bra och dåliga skrivningar. – Den digitala utvecklingen är på ett sätt en styggelse. Den har gjort det väldigt lätt att klippa in långa sjok av text från andra domar, lagtexter och förarbeten. Det gäller främst förvaltningsdomstolarna som gör så och där blir domarna långa och i många fall hopplöst svåra att förstå. Det perfekta uppstår enligt Magnus Widebeck inte när det inte återstår något att lägga till utan när det inte finns något mer att ta bort. – Man behöver inte argumentera kring omständigheterna kring ett mindre brott som är erkänt. Domar som innehåller för mycket skymmer själva kärnfrågan. Det centrala är att domen svarar på vad parterna har satt fingret på under förhandlingen. Fiskaler som kommer till Nyköpings tingsrätt får sina domar nagelfarna av Magnus Widebeck och de mer erfarna domarna. Han håller med sin kollega Fredrik Bohlin om att det många gånger är de unga nya domarna som skriver långt och krångligt. – Varannan månad går vi igenom domar som fiskalerna skrivit. Vi ställer frågan behöver du ha med detta och detta? Det händer att texten efter genomgången har halverats. Thomas Adlercreutz exempel på domen kring en tvist mellan en hyresvärd och anhöriga är enligt Magnus Widebeck inte en fråga om domskrivning. – Det är en självklarhet att en dom ska redovisa grunderna och de centrala omständigheter som parterna åberopat. Sker inte det har tingsrätten begått ett rättegångsfel. Eftersom fallet ligger hos Högsta domstolen kan jag inte gå närmare in på detta fall utan bara konstatera att hovrätten i varje fall fann att något rättegångsfel inte begåtts. Han förklarar att domstolarna, eller i vart fall Nyköpings tingsrätt, inför varje huvudförhandling gör en sammanställning över grunderna som åberopats. – Därmed ser parterna vilka grunder som kommer att tas med i domen och kan reagera. Det är ett sätt att kvalitetssäkra vårt arbete. Under mina 30 år som domare har jag inte varit med om att det uppstått ett rättegångsfel av den orsaken, avslutar Magnus Widebeck. n ”Sättet att skriva domar måste hänga med sin tid” – vänd! skrivna domar” väl den första som den sista, och då måste den domen vara begriplig. Percy Bratt som gjort sig känd som en stark företrädare för mänskliga rättigheter framhåller att kravet på utförliga domar har fastställts av Europadomstolen när den prövat mål enligt artikel 6, om rättvis rättegång, i Europakonventionen. Han vill också framhålla att många gånger är det inte bara parterna i målet som måste begripa en dom. – Det händer allt som oftast att domar blir föremål för en offentlig debatt. Det är därför viktigt att även den som inte varit med under rättegången ska kunna ta till sig domen. Det är ytterst en fråga om yttrandefrihet, förklarar Percy Bratt. n Advokaten Nr 1 • 2013 41 Magnus Widebeck.