Advokaten 1
Debatt Patentkrav på svenska inte Om Patentspråks
utredningens betänkande förverkligas innebär det att för första gången någonsin i något sammanhang svenskan överges till förmån för engelskan som juridiskt bärande språk i Sverige. Det menar Lars Fredriksson och Per-Åke Lindblom i Språkförsvaret som anser att betänkandets ståndpunkt är unik och extrem. I mars 2012 lade Patentspråksutredningen fram betänkandet ”Nationella patent på engelska?”. Betänkandet utmynnar i förslaget att nationella patentansökningar ska kunna inges på engelska och att endast patentkraven ska översättas till svenska. De senare ska emellertid inte ha någon rättsverkan i Sverige. I Danmark anses förändringen i patentspråksregimen vara en grundlagsfråga, eftersom den innebär en inskränkning av den nationella suveräniteten. Uppnås inte femsjättedelars majoritet i folketinget, måste en folkomröstning genomföras. Det är helt klart att utredningens förslag kommer att innebära att ytterligare en domän för svenskan krymper. Mot den bakgrunden är det naturligtvis märkligt att betänkandet knappt har diskuterats i massmedierna. I stället har den hetaste språkfrågan i Sverige under året varit frågan om införandet av ett tredje könsneutralt pronomen, ”hen”, som varken gör från eller till vad gäller svenska språkets ställning. Nationella svenskspråkiga patentansökningar har minskat drastiskt. På 1970talet inkom cirka 15 000 ansökningar om året. År 2000 inkom knappt 5 000 nationella patentansökningar till Patent och registreringsverket (PRV) och i dag ungefär hälften så många. Detta beror på att Sverige har tillträtt EPC och PCTöverenskommelserna. Detta betyder att patentansökningar som ingetts via dessa system har kunnat valideras i Sverige, även om patentkraven har varit tvungna att översättas till svenska för att få rättsverkan. Det finns i dag tre sätt att inge patentansökningar: nationella, europeiska (via EPO) och internationella (via WIPO). En patentskrift innehåller tre delar: patentbeskrivning (10–20 sidor), patentkrav (1–3 sidor) och sammandrag (1/2 sida). Den viktigaste delen är patentkraven, eftersom endast dessa är juridiskt relevanta. Om förslaget om den nya utformningen av nationella patentansökningar antas av riksdagen, kommer det ofelbart att leda till att allt färre patentansökningar kommer att avfattas på svenska. Patentspråksdomänen för svenskan kommer att krympa till en rännil. De svenska storföretagen, som är de som framför allt har drivit fram denna förändring, kommer inte att se någon anledning att skriva några svenskspråkiga patentansökningar. Om man ser till remissvaren vill de helst också att patentkraven inte ska behöva översättas till svenska. Det viktigaste argumentet för den nya språkregimen har varit översättningskostnaderna. Men enligt en uppskattning som Europeiska patentverket gjorde 2005 uppgick de genomsnittliga kostnaderna för en ansökan om europeiskt patent, och att hålla den i kraft i tio år i de fem största EUstaterna och Schweiz, till 32 000 euro. Översättningskostnaderna stod för drygt 13 procent. Antalet patentansökningar i USA har för övrigt minskat de senaste åren, trots den fördel engelska som patentspråk innebär. Den nya konstruktionen av EPO innebär visserligen att patentansökningar kan inges på svenska, men efter två månader måste översättning ske till Ett rättesnöre genom etthundrafemtiotvå år 1861 Första upplagan av Sveriges Rikes Lag utkommer. Omfånget är 611 sidor. 1892 Sveriges Rikes Lag börjar komma ut årligen. 1951 Sveriges Rikes Lag närmar sig 3 000 sidor och gränsen för vad tidens bokbinderimaskiner klarar. 1866 Alfred Nobel uppfi nner dynamiten. 1884 August Strindbergs Giftas kommer ut och författaren åtalas för hädelse. 1910 Den sista avrättningen i Sverige, av rånmördaren Alfred Ander, äger rum. 1955 Första svenska charter planet anländer till Mallorca. 46 Advokaten Nr 1 • 2013