Advokaten 1
Världen EU arbetar för ny insolvensförordning EU-
kommissionen intensifierar nu arbetet med att se över insolvensförordningen. En expertgrupp möts under året ett antal gånger för att diskutera vad som behöver förändras i förordningen. I expertgruppen ingår den svenske advokaten Niklas Körling. Insolvensförordningen trädde i kraft den 31 maj 2002, och tilllämpas vid gränsöverskridande insolvensförfaranden. Ett viktigt syfte med förordningen är att förhindra att parter får möjlighet att överföra tillgångar från en medlemsstat till en annan eller att välja jurisdiktion för att få en förmånligare rättslig ställning, så kallad forum shopping. Syriens advokatsamfund avstängt från IBA Vid sitt möte i juni beslutade International Bar Associations, IBA:s, styrelse enhälligt att stänga av Syriens advokatsamfund från organisationen. Bakgrunden är att det syriska samfundet inte lyckats med sin viktiga uppgift att skydda advokaterna från förföljelse och inskränkningar av deras och klienternas rättigheter. Avstängningen kommer att omprövas vid nästa styrelsemöte. Sudanesiska advokater gripna Fyra advokater och ledamöter av Darfurs advokatsamfund greps av säkerhetsstyrkor den 1 juli. En av de gripna, Mohamed Abdella Al-Douma, är ordförande i advokatsamfundet. Gripandena ägde rum under en presskonferens, där de fyra informerade om situationen för människorättsaktivisten Victor Bushra Gamal, som hållits fängslad utan domstolsprövning i över ett år. International Bar Associations Human Rights Institute, IBAHRI, har fördömt gripandena, och uppmanat de sudanesiska myndigheterna att omedelbart släppa advokaterna, om man inte kan presentera en anledning till att de hålls fängslade. 16 Husrannsakan på advokatkontor brott mot Europakonventionen att genomföra husrannsakan och kopiera en stor mängd elektroniska handlingar på ett advokatkontor innebar en oproportionerlig kränkning av den utsatte advokatens rätt till privatliv enligt artikel 8 i europakonventionen. det fastslog europadomstolen i en dom den 3 juli. Den kritiserade husrannsakan genomfördes i februari 2006. Advokaten misstänktes då för grov stöld och förskingring från två klienter. Vid husrannsakan kopierade polisen, trots protester från den representant för Wiens advokatsamfund som var på plats, alla filer i advokatens datasystem. Innan filerna granskades godkändes beslaget och granskningen av domstol. Den misstänkte advokaten dömdes i maj 2009 för förskingring. Sedan det kommit fram ny rätten till privatliv, anser domstolen. Europadomstolen pekar i doEuropadomstolen. bevisning öppnades målet på nytt. I mars 2011 frikändes advokaten. I sin anmälan till Europadomstolen hävdar advokaten att husrannsakan och genomgången av hans elektroniska dokument kränkt hans rätt till privatliv, som den formuleras i Europakonventionens artikel 8. Och domstolen håller alltså med advokaten. Visserligen kan det vara befogat att överträda artikel 8 när så krävs i en brottsutredning, men att kopiera allt elektroniskt material från advokatbyrån innebar en oproportionerlig kränkning av men särskilt på att den domstol som i efterhand godkände beslaget och användningen av det, lämnat en mycket kort och generell motivering till sitt beslut. Det saknas också ett resonemang om möjligheten att begränsa det material som polisen fick gå igenom. Beslutet från Europadomstolen var inte enhälligt. Två domare ansåg att det inte begåtts någon kränkning av artikel 8 i ärendet. De skiljaktiga domarna pekar bland annat på att husrannsakan inte riktades mot advokatens klienter, utan gällde en brottsutredning mot advokaten själv. Det var i det sammanhanget rimligt att undersöka ett bredare material än bara de filer som rörde de båda aktuella klienterna. Robathin mot Österrike (ansökan nr 30457/06) Europadomstolen oenig om smygfilmning sverige bröt inte mot europakonventionens skyldigheter när en man som smygfilmat sin 14-åriga styvdotter i duschen friades i domstolen, enligt europadomstolen. Men tre av sju domare ville fälla sverige för tydliga brister i lagstiftningen. Europadomstolens mål handlade om en 14-årig flicka, som hittade en videokamera gömd i tvättkorgen i badrummet. Enligt flickan stod kameran på inspelning när hon kom för att duscha, men eftersom flickans mamma förstörde filmen är det oklart om något verkligen spelats in. Mannen åtalades och dömdes i tingsrätten för sexuellt ofredande. Men Svea hovrätt friade honom senare. Smygfilmning är i sig inte förbjudet i Sverige, konstaterade hovrätten. Det var inte heller bevisat att mannen haft uppsåtet att flickan skulle upptäcka kameran, vilket enligt hovrätten krävdes för brottet sexuellt ofredande. Flickan, som i dag är 25 år, vände sig då till Europadomstolen. Hon hävdade där att Sverige inte uppfyllt sina positiva skyldigheter enligt Europakonventionens åttonde artikel, att skydda hennes privatliv. Men majoriteten av domarna, fyra av sju, går på hovrättens linje. Majoriteten konstaterar också att det, trots bristen på uppsåt, fanns en teoretisk möjlighet till att mannen skulle kunna dömas för barnpornografibrott i stället för ofredande. Det prövades aldrig eftersom åklagaren valde att inte åtala för detta brott. De tre skiljaktiga domarna anser tvärt om att fallen visar på en tydlig brist i Sveriges lagstiftning till skydd för privatlivet. I sitt yttrande skriver de tre: ”Vi har problem att acceptera principen att offret måste känna till brottet, för att ett brott […] ska ha begåtts.” Den svenska regeringen har drivit på för att införa ett generellt förbud mot fotografering och filmning i smyg, och lämnade i mars ett förslag och förbud mot kränkande fotografering till Lagrådet. Remissen fick dock kritik av Lagrådet, som ansåg lagförslaget vara allt för generellt och påverka yttrandefriheten allt för mycket. Någon proposition i frågan har ännu inte lämnats. E.S. mot Sverige (ansökan nr 5786/08) Advokaten Nr 6 • 2012