Advokaten 1
Reportage Europakonventionen Så kan Europakonvent
ionen U Europarätten har visserligen slagit igenom i det svenska rättsväsendet. Men trots det återstår mer arbete för att den ska bli en del av vår vardagliga rättskultur. text och foto tom knutson nder rubriken ”Genomförandet av Europakonventionen på nationell nivå” diskuterade en synnerligen kvalificerad panel inför ett dito auditorium i Rosenbads konferenscentrum i Stockholm den 12 juni 2012. Seminariet, som leddes av Sten Heckscher, före detta justitieråd och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen, hölls med anledning av att Elisabet Fura avslutade sin anställning som domare i Europadomstolen för att bli chefsjustitieombudsman. seMinariet inLeddes med att Elisabet Fura berättade om sina nio år vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Hon berörde även Brightonmötet i våras då Europakonventionen diskuterades. Storbritannien vill se förändringar av konventionen för att ge större utrymme för de enskilda medlemsstaterna att tolka konventionen, medan Ryssland vill se en försvagad konvention. Enligt Fura levde inte mötet upp till förväntningarna, och det blev endast ”en tumme”. Enligt henne har många domare i Europadomstolen tolkat Brightonmötet som ett aktivt försök från politikerhåll att påver18 Bilden ovan: Det rådde stor enighet bland panelisterna om att Europakonventionen under de senaste decennierna på allvar slagit igenom i svenskt rättsväsende. ka Europadomstolens arbetssätt. På en fråga från Heckscher om hur hon skulle vilja utveckla Europadomstolen sa Elisabet Fura sig vilja minska storleken radikalt, från dagens 40-talet domare, till tio. Den individuella klagorätten får gärna finnas kvar. För att vässa domstolen måste dessa domare ges verktyg, så att de kan välja ut principiellt viktiga mål. Fura pekade på USA:s högsta domstol, som tar upp mål av principiellt viktig betydelse. – Så skulle jag vilja göra om man fick börja om från början, sa Elisabet Fura som dock bedömde möjligheterna politiskt sett som högst begränsade att göra detta. Fura sa också att hon kan tänka sig att domstolen skulle kunna avge rådgivande yttranden. Men även om Europadomstolen inte förändras från grunden finns det mycket som går att utveckla ändå, menade hon. Flera insatser har redan gjorts. Till exempel har domstolen börjat med att på sin hemsida lägga ut domar som den anser vara principiellt viktiga. Samtidigt kan själva domskrivningen bli mycket bättre sa hon och tillade: – Ibland kan jag tycka att det är mycket begärt att en domare, en rådman i Södertälje eller i Bilbao, ska kunna sitta på sin kammare och identifiera att ”Aha, här har vi ett problem som tangerar Europakonventionen!” eller hitta det om inte parterna har uppmärksammat det. Mats MeLin, justitierÅd och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen, sa att som verksam jurist ska man i hanteringen av Europakonventionen inte vara räddhågsen eller överdrivet högtidlig. Enligt honom är den räddhågade inställningen på väg att vittra bort. – Konventionen ses, tror jag, allt mer sällan som en svårforcerad och besvärlig hinderbana som man måste ta sig över för att kunna komma till ett avgörande. Den räddhågade inställningen kan bara motverkas genom kunskap, enligt Melin. Förutom kunskap krävs omdöme och förmåga till urskiljning. Det är alls inte så att avgöranden som rör Sverige med automatik har stor betydelse för svenska domstolar; avgöranden som rör förhållanden i andra länder har inte sällan betydligt större betydelse. Melin berörde särskilt den misstänktes rätt till biträde i detta sammanhang. anne raMberg, generalsekretare i Advokatsamfundet, berättade att samfundet bidrar till att implementera Europakonventionen i svensk rätt genom att Advokaten Nr 6 • 2012