Advokaten 1
Reportage Europakonventionen genomföras på nation
ell nivå utbilda unga blivande advokater, samt att samfundet i sig agerar ”vakthund” i debatt och samhällsutveckling. Ramberg menade att även om advokaterna blir allt bättre på att åberopa Europakonventionen, liksom att domstolarna, särskilt de högsta domstolarna, i ökad omfattning tillämpar den, krävs en förändrad attityd. – Den ängslighet som ibland präglar svenska domstolar i allmänhet när det gäller att ägna sig åt lag- och normprövning befrämjar inte Europakonventionens genomslag. Det är förmodligen en generationsfråga, sa hon. För ett tydligare genomslag av Europakonventionen vore det enligt henne önskvärt att den i ökad utsträckning också direkt prövades i svenska nationella En del av seminariet behandlade hur olika aktörer i rättsväsendet kan bidra till att implementera Europakonventionen i svensk rätt. domstolar och då även i de lägre instanserna. Det skulle också gagna Europadomstolens arbete. För att det ska lyckas krävs att mänskliga rättigheter får en mer central plats i vardagen och inte bara på EU-agendan och i högtstämda tal. – Det krävs mer av ”hands on” från politiker och jurister. Ytterst handlar det om att utveckla en rättskultur där Europakonventionen utgör ett självklart ramverk, poängterade Anne Ramberg. thoMas buLL, professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, sa att den viktigaste och mest intressanta förändringen som Europarätten har bidragit till handlar om ”legitimitetsfrågan”. Bull talade om att det finns en syn på juridiken som utgår från tanken på ”rättsmaskineriet”, mot denna kan ställas tanken på ”rättsväsendet”. Rättsmaskineriet står för det mekaniska och förutsägbara; för rättsväsendet handlar det om att justera mekaniken, en human verksamhet, en juridik som är samhällets tjänare, och Europarätten har bidragit med att öka det senare perspektivet i svensk juridik. anna skarhed, justitiekansler, menade att Europarätten vunnit betydande mark under de senaste 25 åren. Från att betraktas som något främmande till en verklig del av svensk rätt. – Om någon nämnde EuropakonvenAdvokaten Nr 6 • 2012 tionen i rättssalen himlade domaren med ögonen, det gör inte någon domare i dag, sa hon och tillade: – Det har hänt väldigt mycket. Vi behöver inte klä oss i säck och aska. Sverige har institutioner som fungerar ganska väl och vi lever upp till en hel del av de krav som ställs på oss. pÅ FrÅgor oM FraMtiden för Europadomstolen visade det sig att Elisabet Fura var bekymrad. Risken är att Europadomstolen inte kan svara inom rimlig tid på de frågeställningar som kommer och därmed riskerar att bli irrelevant. Hon tror aldrig att den kommer att läggas ner eftersom det är politiskt omöjligt. Ett annat problem är att eftersom domstolen har 150 000 mål i balans finns det en risk att det kan bli svårare att få upp mål som rör till exempel skattetillägg från länder som Sverige eftersom de kan komma att trängas undan av mål om tortyr. – Man kan redan nu höra i domstolen, när det kommer frågor om äganderätt, till exempel att frågan ställs om det här är sånt som vi verkligen ska syssla med. Är det ett problem som ska lösas av Europadomstolen, sa Elisabet Fura. I den efterföljande diskussionen betonade Michael Ribbenvik, Migrationsverkets rättschef, att myndigheter har en betydande roll i att införa Europakonventionen i vardagens juridik. n 19