Advokaten 1
Fokus Advokatundersökningen För första gången har
Advokatsamfundet i sin undersökning också frågat Svaren tyder på att inkoMst Medianinkomsten för advokater är 625 000 kr (575 000kr) och genomsnittsinkomsten ligger på 855 000 kr. För biträdande jurister är medianinkomsten 375 000 kr (375 000 kr) och genomsnittsinkomsten ligger på 435 000 kr. – Men, man vinner inga röster på frågor om rättshjälp och timkostnadsnorm. En förändring sedan 2006 är att så kallat true partnership tycks ha blivit den vanligaste formen av delägarskap i advokatbyråer. True partnership innebär att samtliga delägare tar gemensamt ansvar för byråns kostnader och delar lika på vinsten. 40 procent av de advokater som svarat att de är delägare i byrån har uppgett att vinsten delas enligt partnerskapsmodellen. 2006 var den vanligaste formen att man delade på samtliga kostnader, men behöll eget överskott. Förändringen kan kanske spegla att allt fler advokater verkar vid de stora affärsjuridiska byråerna i storstäderna, snarare än på småbyråer i landsorten. tjänar Mer, arbetar Mindre Skillnaderna mellan olika advokater i landet märks tydligt när man studerar advokaternas ekonomiska verklighet, i form av fakturering och inkomst. Medianadvokaten fakturerade under 2011 för 1,4 miljoner kronor. Men spridningen är mycket stor, från de 6 procent som fakturerade för under en halv miljon kronor, till de 2 procent som kom över 12 miljoner i fakturering. Huvuddelen ligger dock i intervallet 1 miljon till 2,5 miljoner kronor. Även inkomsterna skiljer sig åt. Den genomsnittliga inkomVerksamhetsinriktning sten är hög – 855 000 kronor om året – men den dras upp av ett fåtal advokater med mycket höga inkomster. Enligt Per Fernström är i stället medianinkomsten mer rättvisande. Den ligger i dag på 625 000 kronor om året, eller en månadslön på drygt 52 000 kronor. År 2006 var medianlönen 575 000 kronor. För de biträdande juristerna märks ingen motsvarande ökFöräldraskap och arbete ning. Medianinkomsten ligger där kvar på 375 000 kronor, eller drygt 31 000 kronor. Inkomsten påverkas för många advokater av hur stor del av tiden de kan fakturera för. Här är skillnaderna också stora. Medianfaktureringen är 70 procent av den arbetade tiden, med en variation från 40 procent till 85 procent av tiden. Bland de anställda advokaterna och biträdande juristerna advokatyrkets FraMtid Fråga: Vilken är din uppfattning om framtiden för advokatyrket i Sverige? Hushållsnära 0 20 Advokatyrkets framtid Totalt Advokater Bitr. jurister 17 % 16 % 20 % 55 % 53 % 58 % 21 % 23 % 17 % 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 n Mycket positiv n Ganska positiv n Varken eller n Ganska negativ n Mycket negativ Föräldraskap och arbete Faktureringsrutin 40 60 80 100 Positiv 2012 72 % 69 % 78 % fick 43 procent sin inkomst i form av en fast lön. Men sedan 2006 har det också blivit betydligt vanligare med ersättning i form av en kombination mellan fast lön och bonus. 34 procent fick sin inkomst i denna form under 2011, jämfört med 18 procent vid den förra undersökningen. Hur mycket arbetade då advokater och jurister för inkomsterna? Mindre än 2006, visar det sig. Då uppskattade advokaterna sin årsarbetstid till 1 703 timmar. Under 2011 var tiden i stället 1 618 timmar. De biträdande juristerna arbetade mer än sina principaler, i genomsnitt 1 633 timmar. I statistiken finns dock även advokater och biträdande jurister med som uppgett att de arbetar deltid. Deltidsarbete är vanligare bland äldre än yngre. Bara 2 procent av advokater och biträdande jurister under 35 år arbetar deltid, medan 28 procent av dem över 56 år arbetar deltid. Medvetenhet ger ökad jäMstäLLdhet? Kvinnornas situation i advokatkåren och rättsväsendet har diskuterats flitigt under de senaste åren, inte minst inom ramen för nätverket Hilda. Och kanske har den ökade medvetenheten om problemet att kvinnor lämnar advokatbanan och inte når de högsta positionerna nu börjat ge resultat. Statistiken i advokatundersökningen visar i alla fall på att kvinnorna nu tar mer plats i kåren. Bland de advokater som svarat på undersökningen är 27 procent kvinnor, jämfört med 24 procent år 2006. Bland de biträdande juristerna är siffran 53 procent. Även andelen kvinnor bland delägarna tycks ha ökat, även om osäkerheten är stor vid en ökning med bara en procentenhet. En viktig fråga för både kvinnor och män, inte minst för yngre som just håller på att bilda familj, är hur arbetet går att förena med föräldraskap. Här tycks situationen ha förbättrats avsevärt sedan under0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Positiv 2006 68 % 66 % 73 % sökningen 2006. 61 procent av alla tillfrågade anser att det går bra att förena advokatyrket med föräldraskap. År 2006 var siffran 44 procent. 60 procent av de tillfrågade uppger också att de kunnat vara föräldralediga i den utsträckning de önskat. Något fler advokater (58 procent) än biträdande jurister säger sig ha haft svårt att vara föräldralediga, medan fler biträdande jurister (45 procent) finner det svårt att förena arbetet med föräldraskap. De positiva förändringarna kan kanske förklaras med en ökad medvetenhet kring vikten av balans i livet, något som bland annat diskuterats gång på gång inom projektet Advokat i framtiden. Allt fler stora advokatbyråer satsar också på program för att underlätta att förena arbete och föräldraskap (se artikel på sidan 34). Anne Ramberg tycker att utvecklingen är glädjande. – Advokatbyråerna har under många år satsat mycket med0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 vetet på olika program för att stödja unga i att kunna kombinera karriär och familj. Men frågan är mer komplex än så, har det visat sig, säger hon. Trots satsningarna på att underlätta för småbarnsföräl32 Advokaten Nr 6 • 2012 5 % 7 % 7 %